Allt om Bibeln

BIBELFRÅGAN

Ett interaktivt lexikon över Bibeln och kristen tro

Är alternativmediciner ockultism?

Fråga: Ska verkligen den som är kristen gå till folk som sysslar med olika underliga läkemetoder? Säger inte bibeln att vi ska hålla oss borta från sådana saker? (Å.S.)

Svar: Många av de metoder - kanske rentav de flesta - vi använder inom dagens sjukvård var faktiskt en gång i tiden i händerna på egyptiska präster, hedniska greker, österländska helare, primitiva medicinmän och medeltida alkemister...

De sumeriska läkarna (ett par tusen år före Kristus) förlitade sig i hög grad på att driva ut demoner genom magiska riter. Men man använde också mer praktiska läkemedel och förbandsmaterial, plåster och omslag för att förbinda sår och minska infektionsrisken. Salt användes som bakteriedödande medel och salpeter som adstringerande och blodstillande medel. (En av världens tidigaste läkarordinationer, den gäller en infektion i en arm eller ett ben, daterar sig från 2100 f kr.)

I det gamla Egypten var läkekonsten högt utvecklad och hade stort anseende. Den var emellertid nära knuten till religionen och eftersom man menade att sjukdomarna orsakades av demoner använde sig läkarna ofta av böner och magi. Det ansågs alltid meningsfullt att besöka ett tempel tillägnat någon av läkekonstens gudar. Vid exempelvis Imhoteps tempel fanns det präster utbildade till läkare. Ibland uppmanades den sjuke att tillbringa natten i närheten av helgedomen. Under den vistelsen kanske gudomen botade patienten, eller också drömde denne om guden och fick instruktioner för sin behandling.

Och behandlingen som guden ordinerade genom prästen/läkaren kunde till exempel bestå av olika örtläkemedel, ricinolja, malört, bikarbonat och arsenik (liksom häftplåster för att skydda sår och påskynda läkning) eller mediciner som innehöll möss, skalbaggar och avföring som skulle driva ut de demoner som orsakade sjukdomen.

Man kunde också öppna en skallskadad patients skallben för att "släppa ut de onda andarna" - vilket i själva verket innebar att trycket på hjärnan minskade och patienten tillfrisknade. Behandlingen i sig själv var alltså riktig. Det var bara detta primitiva folks förklaring som var fel.

Nio medicinska avhandlingar från den tiden har bevarats. En av dem, världens äldsta bevarade lärobok i kirurgi, innehåller uppgifter om 48 operationer och andra böcker innehåller medicinska råd och räknar upp rader av läkemedel som vi känner igen. Men i och med att hela den egyptiska läkekonsten uppstått i ett religiöst präglat samhälle och var nära knutet till egypternas religion, var den tidens förklaringar till behandlingsmetodernas läkande effekter ofta alltigenom vidskepliga. I dag vet vi emellertid varför och hur de fungerar - och vi använder dem som något helt självklart inom vår allmänt accepterade sjukvård.

Behandling av astma med efedrin, ett läkemedel som utvinns ur olika efedraväxter, har ingått i vår moderna medicin sedan 1920-talet. Men redan för 1 700 år sedan använde kinesiska läkare medlet. Så tidigt som på 100-talet rekommenderades efedrein av läkaren Zhang Zhongjing (som för övrigt skrev en omfångsrik sammanfattning av all medicinsk kunskap som var tillgänglig i Kina, liksom en detaljerad förteckning över metoder som läkarna kunde använda när de skulle ställa diagnos på en patients sjukdom).

Kloka gummor (och gubbar), så kallade "häxor", gav människor som plågades av smärtor bark från vide att tugga på. Att det faktiskt hjälpte berodde på att videbark innehåller salicin - ett ämne som i "förädlad form", salicylsyra, är den verksamma substansen i Magnecyl, Albyl, Bamyl etc.

Ska vi då låta bli att använda efedrin därför att medlet har sitt ursprung hos hedniska kineser? Ska vi låta bli att ha plåster på sår därför att det var en del av de gamla sumerernas magiska riter? Ska vi låta bli att använda ricinolja eller operera skallskadade därför att det rekommenderades av egypternas gudar? Ska vi sluta använda magnecyl därför att salicylsyra en gång i tiden var ett "häxmedel"?

Praktiskt taget alla medicinska behandlingsmetoder har upptäckts eller uppstått av en slump, och i primitiva samhällen var det "häxor", "häxdoktorer", "medicinmän", schamaner och liknande som upptäckte och använde dem (eftersom det var just de som sysslade med att bota sjuka).

De tillskrev naturligtvis olika gudar eller andar behandlingsmetodernas och preparatens botande verkan och försökte på olika sätt och med utgångspunkt från sina ovetenskapliga och religiöst färgade resonemang förklara vad som händer i kroppen. De talade om energifält och strålar och auror och demoner och andliga krafter av alla de slag - därför att det var deras enda möjlighet att förklara företeelserna. Inom vissa kretsar - inom New Age och olika ockulta rörelser - fortsätter man att beskriva och förklara olika behandlingsmetoder på detta sätt.

Men det innebär givetvis inte att behandlingsmetoderna i sig själva är vare sig "ockulta" eller "onda" eller "djävulska". Att en del behandlingsmetoder och "alternativa mediciner" har sitt ursprung i andra kulturer med andra religioner (där läkekonsten ofta är tätt knuten till folkets religion, oavsett vilken den må vara), att olika rörelser förklarar dem på olika underliga sätt, att vi inte (ännu) förstår oss på dem, eller att olika suspekta rörelser har "lagt beslag på" dem, är inte något skäl att klassa ut dem som någonting ogudaktigt, syndigt eller rentav demoniskt som vi ska undvika.

Tvärtom har vi all anledning att inte låta ockulta rörelser lägga beslag på och tillägna sig ensamrätten på dessa alternativa mediciner, utan undersöka, granska, experimentera och forska för att utröna den vetenskapliga - fysikaliska, kemiska, psykologiska etc - förklaringen till dessa outforskade behandlingsmetoder.

Många metoder som så sent som för bara några decennier sedan klassades som "ockulta" och suspekta - hypnos, akupunktur, olika typer av massage, ljusterapi osv osv - är numera fullt accepterade av den medicinska vetenskapen, tack vare att man studerade dem närmare och skalade bort den överbyggnad av vidskeplighet och övertro som omgav dem. Faktum är ju att i stort sett hela vår läkekonst, med undantag för vissa preparat och behandlingsmetoder som uppkommit under de allra senaste åren just genom olika vetenskapliga framsteg inom kemi, fysik etc, har sitt ursprung i primitiva upptäckter från mängder av olika folk, kulturer och religioner.

Det är följaktligen mycket möjligt - och rentav troligt - att det finns mängder av behandlingsmetoder, som i dag bara förekommer i New Age-sammanhang eller inom österländska eller andra kulturer och religioner (och som av sina förespråkare förklaras på det mest ovetenskapliga sätt), som en dag kommer att visa sig vara helt naturliga, fungerande och vetenskapligt förklarliga och inte ett dugg ockulta eller övernaturliga på något sätt.

Thor-Leif Strindberg


Läs även följande svar:
Kristendomen och psykiska sjukdomar
Vad anser kristendomen om psykiskt sjuka?

Kan djävulen bota sjukdomar?
Säger bibeln något om huruvida djävulen kan ge människor kraft att bota sjukdomar genom healing och så vidare eller om det är Gud som gör det?

Är healing synd?
Säger bibeln att det är synd att hålla på med healing - den här sortens olika terapier där man påstår sig använda olika energier och till exempel påverka kroppen med hjälp av kristaller?


Sök svar på fler frågor:

Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:

Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.


Om du vill stödja arbetet med Allt om Bibeln...