Svar: Amalekiterna var enligt bibeln nomader som var bosatta i ett område som omfattade stora delar av Arabien fram mot gränsen till Egypten. De försörjde sig på kameluppfödning, fåravel och jordbruk i oaserna - och dessutom överfall och plundringar. Arabiska traditioner omtalar amalekiterna som Arabiens äldsta stam, och de sätts också i samband med riket Meluchchi som omtalas i assyriska inskrifter från 700-talet f Kr.
Bibeln säger ingenting uttryckligen om deras ursprung, men enligt en tradition, som baserar sig på en tolkning av 1 Mos 36:9-12 (som beskriver flera arabiska stammars ursprung) var det Esaus sonson Amalek - som levde på 1700-talet f Kr - som gav upphov till amalekiterna.
Att 1 Mosebok 14:7 nämner "amalekiternas land" behöver inte betyda att där fanns amalekiter redan då händelserna som texten berättar om utspelades, dvs långt före Esaus sonson Amaleks tid, utan det är mycket möjligt att författaren använde en beteckning på det berörda landområdet som var känd då han skrev ner berättelsen.
(Det är ungefär som om vi skulle skriva att för 3000 år sedan trängde ett jägarfolk upp i Skandinavien och bosatte sig på de danska öarna och spred sig även över till det svenska fastlandet. På den tiden fanns det naturligtvis inga danskar, inga danska öar, inget Skandinavien och inget svenskt fastland, men i en sådan skildring använder man ändå de begrepp som nutida läsare använder sig av och är bekanta med.)
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|