Följ Bibelfrågan på Facebook

Profetian om väduren och bocken

Bibelfrågan: Frågor och svar

Här är en profetia som började gå i uppfyllelse några decennier före vår tideräknings början, men sträcker sig många århundraden framåt - ända fram till Messias upprättande av Guds rike på jorden.

Fråga: Jag skulle vilja ha en förklaring på profetian om baggen och bocken som finns i Daniels bok. (E.L.)

År 604 f Kr svepte den kaldéiska armén under Nebukadnessar in i Juda, intog staden Jerusalem och förvandlade Juda till en lydstat. Många barn i framstående judiska familjer - bland dem en tonåring vid namn Daniel - fördes som fångar till Babylon. Under de följande decennierna steg Daniel till en mycket inflytelserik position inom den babylonska regeringen. Hela tiden förblev han trogen Gud.

Daniel visste vad profeterna hade sagt och han ville förstå mer. Och vad han längtade mest av allt efter var att få ett svar på den stora frågan: När skulle Messias komma?

Han visste att det skulle bli den sanna vändpunkten i historien --inte bara för Israel och Juda utan för hela världen.

Daniel älskade sitt folk. Av Jeremias profetior hade han förstått att Jerusalem skulle förbli förstört i 70 år. I så fall kunde inte befrielsen och utupprättelsens tid vara långt borta. Kunde det vara så att Israels gyllene tidsålder väntade precis bortom hörnet? Daniel bad Gud om ett svar.

Gud började ge Daniel flera syner - och även tolkningar av dessa syner - där han uppenbarade en del avgörande detaljer som hjälpte Daniel att förstå profetiorna. Han visade att även om tiden för judas återvändande hem var nära så skulle det dröja länge, länge innan Messias kom. Mycket skulle hända dessförinnan...

En av synerna var den du frågar om: Synen med väduren och bocken (eller som det står i Folkbibeln: baggen och bocken). Den finns nedtecknad i Daniels boks åttonde kapitel. Här berättas att Daniel fick uppenbarelsen från Gud i den babylonske kungen Belsassars tredje regeringsår, dvs år 550-51 f Kr. När det hände befann sig Daniel i Susans borg i hövdingdömet Elam. Och här är vad han såg:

"När jag såg upp fick jag se en bagge [vädur] med två horn stå framför floden. Båda hornen var höga, men det ena var högre än det andra, och det som var högre sköt upp sist. Jag såg baggen stöta med hornen västerut, norrut och söderut, och inget djur kunde stå honom emot och ingen kunde rädda något ur hans våld. Han for fram som han ville och blev mäktig" (Dan 8:3-4)

Vad symboliserar då den här baggen eller väduren. Guds egen förklaring finns i vers 20:

"Baggen som du såg, han med de två hornen, betyder Mediens och Persiens kungar"

Väduren (baggen) symboliserade alltså det medo-persiska riket. Väduren var en vanlig persisk symbol. Gamla persiska mynt hade en bild av ett bagghuvud på en sidan och en vilande bagge på den andra.

Det horn som kom upp först representerade mederna, som spelat en stor roll i förstörelsen av Nineveh och Assyrien ett århundrade tidigare. Det andra hornet som blev högst representerade perserna som senare blev mer betydelsefulla än mederna och dominerade imperiet.

Det medo-persiska riket utplånade det babylonska riket tidigt på hösten år 539 f Kr (ca 10 år efter det att Daniel såg sin syn) och fortsatte att härska till år 331 f Kr. Men det är bara början av profetian:

"När jag funderade på detta, se, då kom en bock västerifrån. Han hade ett väldigt horn i pannan och gick fram över hela jorden, dock utan att röra vid marken. Han närmade sig baggen med de båda hornen... och han sprang fram emot honom i raseri... och han stångade baggen och krossade hans båda horn, så att baggen inte hade någon kraft att stå emot honom. Sedan slog han honom till marken och trampade på honom. Det fanns ingen som kunde rädda baggen (väduren) ur hans våld" (Dan 8:5-7)

Vad är bibelns förklaring av denna mystiska symbol?

"Men den raggiga bocken är Javans (dvs Greklands) kung, och det stora hornet mellan hans ögon är den förste kungen" (Dan 8:21)

Tvåhundratjugo år efter det att Daniel nedtecknat profetian trädde mycket riktigt det grekisk-makedoniska riket in på världsarenan med sin förste store kung, Alexander den store. Han var en av de mest berömda generalerna i historien. Han lade under sig ett område som omfattade hela den kända världen från Adriatiska havet i väster till Indien i öster, från Rysslands stäpper i norr till Afrikas och Arabiens öknar i söder.

År 331 f Kr hade han slutgiltigt besegrat det medo-persiska imperiet och år 330 redde han sitt härskarsäte i Babels berömda kungapalats. Historien berättar att när Alexander var något år över 30 satte han sig ner och grät över att det, såvitt han visste, inte fanns några fler "världar att besegra".

Daniels syn fortsatte:

"Bocken blev mycket mäktig. Men när han var som starkast brast det stora hornet sönder och fyra andra stora horn kom upp i dess ställe, riktade åt himlens fyra väderstreck" (Dan 8:8)

Och bibelns förklaring lyder:

"Men att det (hornet) brast sönder och att fyra andra (horn) uppstod i stället, det betyder att fyra riken skall uppstå av hans folk, men hans kraft skall de inte ha" (Dan 8:22)

År 323 gick profetian i uppfyllelse. Det stora hornet brast! Alexander den store dog plötsligt i en febersjukdom i Babylon, ungefär 33 år gammal. Och efter hans död delades riket upp i fyra delar. Det har sagts att beslutet att stycka upp Alexanders imperium fattades redan innan hans kropp hunnit begravas.

Riket splittrades i alla fall upp i fyra delar mellan fyra av Alexanders övriga generaler - Seleukus, Ptolemeus, Kassander och Lysimakus - och så skapades de "fyra andra hornen, riktade åt himlens fyra väderstreck":

I söder (Egypten) härskade Ptolemeus. Syrien och hela området vid Eufrat/Tigris och Indien (i öster) hölls av Seleukus. Mindre Asien och Trakien i norr kontrollerades av Lysimakus, medan Grekland och Makedonien i väster dominerades av Kassander.

Alla dessa fyra riken, med grekiskt språk och grekisk kultur, var en uppdelad fortsättning av det rike Alexander hade skapat och vidmakthållit i mindre än ett decennium. Men ingen av dessa delar var lika stark som hela riket hade varit under Alexander den store.

Därmed hade också den delen av profetian fullbordats - 250 år efter det att den nedtecknats (ungefär som om någon på Bellmans tid hade berättat om Sovjetunionens uppkomst och fall, Tysklands delning och återförening etc). Men Daniels syn fortsätter:

"Från ett av dem (de fyra hornen) sköt ett nytt litet horn ut, som växte till kraftigt mot söder och öster och mot 'det härliga landet'" (Dan 8:9)

Och förklaringen:

"Vid slutet av deras (de fyra generalernas) välde... skall en fräck och illasinnad kung uppstå. Han skall bli stor i kraft... han skall åstadkomma så stort fördärv att man måste förundra sig, och han skall lyckas i allt han gör. Han skall fördärva mäktiga män, och även det heliga folket. Genom sin klokhet skall han lyckas väl med sitt svek. Han skall anse sig själv överlägsen, och han skall fördärva många mitt i deras trygghet" (Dan 8:23-25)

(Här ska för övrigt nämnas att begreppen "kung" och "rike" nästan alltid är synonyma i bibelns profetior.)

Alexanders efterträdares fyra riken bestod i nästan 300 år, men redan vid generalernas död hade ett nytt litet horn (rike) börjat växa sig starkt uppe vid Kassanders horn. Det romerska riket, denna monstruösa militärmakt, en krigsmaskin som världen aldrig tidigare skådat, bredde ut sig mer och mer och växte till sig mot öster och söder.

År 168 f Kr slukades Grekland och Makedonien av det romerska riket. År 133 testamenterade Lysimakus efterträdare Mindre Asien till romarna. År 64 gjorde den romerske generalen Pompeji Seleukus rike, Syrien, till en provins i det ständigt växande romerska riket. Från år 63 stod "det härliga landet" och judarna under romersk överhöghet, och år 31 upptogs slutligen även Ptolemeus Egypten i det romerska imperiet.

Men profetian slutar inte där, utan vad Daniel fick veta var vidare att:

"... han skall sätta sig upp mot furstarnas Furste (Messias), men han skall krossas utan hjälp av människohand" (Dan 8:25).

Detta är något som inte har hänt än, och bibeln förklarar varför:

"... för detta syftar på ändens tid" (Dan 8:19) "... på en avlägsen framtid" (Dan 8:26)

Här har vi alltså en profetia som började gå i uppfyllelse några decennier före Kristus - men sträcker sig många århundraden, ja årtusenden, framåt... ända fram till Jesu återkomst. Och därmed ser vi också dels att ordet "kung" i det här sammanhanget betyder just "rike" (ingen kung har hittills levt i tusentals år) liksom att detta väldiga imperium som följde på Alexanders och hans fyra generalers riken (och som vi i dag vet var Romarriket), skulle bestå - om än i olika skepnader och under olika härskare - genom årtusendena för att kunna spela en avgörande roll i den yttersta tidens händelser.

Thor-Leif Strindberg


Läs även följande svar:
Vilddjuret och romarriket
Det finns två profetior i bibeln som är unika, därför att de sträcker sig från 600-talet före vår tideräknings början och ända fram till Messias ankomst och upprättandet av Guds välde på jorden.

Talar Gud till oss i våra drömmar?
Uppenbarar sig Gud ibland i drömmen? Är drömmen en väg att få kunskap om Guds vilja och om framtiden? Hur vet man isåfall att det man drömmer är från Gud och inte bara egna tankar.

Drömsyner i bibeln
Bibeln berättar om hur Gud, både på det gamla och det nya testamentets tid, i exceptionella fall kunde uppenbara sig för människor i drömmar.

Nebukadnessar
Nebukadnessar var kung över det babyloniska riket och är mest känd för sin storslagna huvudstad Babylon och sina profetiska drömmar.

Sök svar på fler frågor:
Här kan du söka i mer än 1000 artiklar med svar på flera tusen frågor om bibeln, kristendom, teologi, kyrkans historia etc. Skriv din fråga i en kort mening eller ange ett eller flera relevanta sökord i rutan här nedan.


Om inte svaret finns i Bibelfrågans arkiv, är du välkommen att sända din fråga till bibelfragan@telia.com så får du svar via e-mail.







Copyright © Bibelfrågan

Du kan använda material från denna webbplats för personligt bruk.
Var vänlig läs FAQ för detaljer om citat, referenser etc.