Svar: Nej, ingen människa straffas för något som någon släkting i en tidigare generation har gjort. Varje människa ansvarar för sina egna handlingar, inte för andras. 2 Mosebok handlar inte om enskilda personers synder utan om ett folks synd.
2 Mosebok 20:5 är en del av de tio budorden och bibelordet är en varning för en specifik sak: avgudadyrkan och hat mot Gud. Det understryker det ofrånkomliga faktum att om folket vänder sig bort från Gud och i stället börjar göra avgudabilder och dyrka dem, så kommer det att få konsekvenser även för kommande generationer.
Ofta lever ju tre eller fyra generationer samtidigt, och det betyder att om ett folk vänder sig bort från Gud och börjar ägna sig åt avgudadyrkan, så drabbar följderna även barn, barnbarn och barnbarnsbarn, därför att de uppfostras med denna inställning och bär den med sig upp i vuxen ålder. (Och om folket följer Guds vilja så resulterar det i välsignelser för kommande generationer.)
Man skulle kunna jämföra det med hur vi i dag upplever konsekvenserna – på gott och ont - av det som våra förfäder har gjort. Vårt samhälle i dag är ju ett resultat av allt som har hänt tidigare i historien, och de dumheter som våra förfäder företog sig (titta på exempelvis andra världskriget och uppdelningen av Europa mellan öst och väst) har naturligtvis effekter på de människor som lever i dag. Och ser vi på utvecklingen i dag, så kommer säkert dagens "genetiska synder" att drabba våra efterkommande. Och alla de miljoner barn i Afrika som föds hivsmittade får ju lida för sina föräldrars misstag.
På samma sätt kommer vårt sätt att hantera naturen i dag att få följder för kommande generationer. Den syn på miljön vi har i dag och den miljöförstöring vi gör oss skyldiga till i dag kommer att leva kvar och påverka både våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn. De kommer att få "lida för sina förfäders synder". Men om vi i stället vårdar naturen, så kommer de att kunna "skörda välsignelserna" av vad vi gjort. Och om vi medverkar till att skapa splittring mellan människor och folkgrupper, så kan det drabba kommande generationer i form av konflikter och krig. Men om vi strävar efter att skapa förståelse och samverkan så blir det till välsignelse för miljoner.
Det är alltså innebörden i 2 Mos 20:5.
När det däremot gäller våra personliga synder är vi alla bara ansvariga för vad vi själva gör. Ingen annan människa belastas eller bestraffas för våra handlingar – det finns inget "personligt syndastraff" som "går i arv" – och ingen annan människa kan heller ta på sig vårt straff.
Vår inställning till Gud och våra handlingar är vårt ansvar. Det är underförstått i hela den gammaltestamentliga lagen, i Jesu förkunnelse, i uppmaningen att tro på Jesus, att göra sig redo för Guds rike, att vända om, att låta döpa sig, etc etc. Alltsamman är personliga handlingar som är avgörande för vår personliga frälsning.
Vår synd är vår synd – och vår frälsning är vår frälsning.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|