Svar: Hela bibeln är inspirerad av Gud, men det innebär inte att allt som står i bibeln är inspirerat av Gud...
Det låter som en total motsägelse, men faktum är att bibeln i stor utsträckning är en historisk (biografisk) skrift. Den berättar om vad som hänt, och den berättar om vad som sagts, men det innebär naturligtvis inte att allt som hände var Guds vilja eller att allt som sades var Guds ord.
Mycket som berättas i bibeln är helt enkelt beskrivningar av förhållandena i det gamla Israel - som på många sätt bröt mot Guds vilja.
Och mycket av det som citeras eller refereras i bibeln är sådant som helt vanliga (och ibland synnerligen ogudaktiga) människor har sagt - och även sådant som Satan har sagt.
Alla de här händelserna och uttalandena är följaktligen inte inspirerade av Gud. Det är däremot berättelserna om händelserna och uttalandena - att det hände och att det sades. Följaktligen kan vi inte automatiskt acceptera alla redogörelser för förhållanden i Israel som normgivande för hur vi ska leva i dag. Och inte heller kan vi acceptera allt som sägs i bibeln som om det vore Guds ord.
Vad det exempelvis gäller Paulus citat, så var han i Aten och predikade "budskapet om Jesus och uppståndelsen" när några filosofer började diskutera med honom (Apg 17:18). Filosoferna tog honom med till aeropagen, stadens inhemska dömande myndighet.
Den här domstolen hade flera olika funktioner, bland annat utfärdade den tillstånd att tala offentligt. Paulus var alltså tvungen att väga sina ord med största försiktighet.
Han började med att berätta om hur han hade vandrat runt i Aten och sett alla tempel, altaren och gudabilder:
"När jag har gått omkring och sett på era gudabilder har jag nämligen också upptäckt ett altare med inskriften: ÅT EN OKÄND GUD. Det som ni alltså dyrkar utan att känna till, det är vad jag förkunnar för er" (Apg 17:23)
Som en skicklig talare använde sig Paulus alltså av något som var bekant för hans åhörare. Han ville hitta så många "gemensamma nämnare" som möjligt.
Som barn hade han utan tvekan studerat poesi som en del av sin utbildning. Och han visste att hans åhörare också hade gjort det.
Han fortsatte med att citera två diktrader om den grekiska guden Zeus (vers 28). Orden: "Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till" skrevs av kretensaren Epimenides. "Vi har vårt ursprung i honom" är ett citat från den stoiske diktaren Aratos astronomiska lärodikt "Fainomena". (En liknande formulering finns för övrigt i en hymn till Zeus av en annan stoisk diktare, Kleanthes, ca 330-233 f Kr.)
De här dikterna var välkända på den tiden, och citaten väckte åhörarnas intresse. På det här sättet visade Paulus att han var bekant med sin tids filosofi. Under det första århundradet betraktade Atens filosofer Zeus som en symbol för det "högsta väsendet", inte som en av hela skaran grekiska gudar.
Följaktligen fanns det en aning sanning i filosofernas tolkning av de här dikterna, och Paulus insåg helt enkelt att sanning är sanning, oavsett var man hittar den.
Men även om Paulus använde sig av dessa polyteistiska dikter (som hans åhörare var bekanta med) för att förklara vissa element i Jesu evangelium - och evangeliet om Jesus - så menade han inte för den skull att de här poeterna på något vis var inspirerade av Gud. Vi kan ju själva läsa åtskilligt i tidningar och böcker som är sant, men det innebär naturligtvis inte att tidningen eller boken i sig själv är inspirerad av Gud.
Paulus var helt enkelt en duktig förkunnare, som såg till att hitta en "gemensam plattform" och tala "samma språk" som sina åhörare - så att hans förkunnelse om evangelium verkligen skulle nå fram.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|