Allt om Bibeln

BIBELFRÅGAN

Ett interaktivt lexikon över Bibeln och kristen tro

Livet på jorden - en omväg?

Fråga: Bibeln visar ju att vi ska bli lika Jesus, andliga väsen, till slut. Men varför gjorde inte Gud oss såna från början? Det hade väl varit mycket enklare? (R.Ö.)

Svar: Bibeln säger att när Gud skapade människan var det för att skapa sin avbild, en varelse som var alltigenom lik honom (1 Mos 1:26) - inte i någon sorts bildlig eller symbolisk bemärkelse, utan bokstavligen, på samma sätt som våra barn är lika oss.

Hurdan är då Gud. När bibeln beskriver Gud använder den ord som höghet, helighet, rättfärdighet, kärlek, tålamod, mildhet, kunskap, visdom...

Och främst av allt: Gud är ande (Joh 4:24) och Gud är fullkomlig (Matt 5:48)!

Guds syfte var följaktligen att skapa individer med samma fullkomliga karaktär som han själv (1 Joh 3:2), odödliga individer som fungerade i total harmoni med de eviga principer, de eviga orubbliga lagar, som han lagt ner i hela sin skapelse och som styrde hela universum. Individer med förmågan att kunna drömma och älska, hysa medkänsla, känna längtan, hoppas och tro - och därmed också det som var förutsättningen för alla dessa egenskaper - en fri vilja. Individer som liksom han själv skulle existera för evigt.

Men att skapa en "färdig" evighetsvarelse med "färdig" helig, fullkomlig, gudomlig karaktär är en omöjlighet, eftersom karaktär är något som måste utvecklas. Det är något individen utvecklar genom att välja sitt handlande, och gudomlig karaktär är förmågan att välja det som är rätt i stället för det som är fel, det goda i stället för det onda. Gudomlig karaktär är resultatet av en självständig individs beslut att gå rätt väg, att följa Guds vilja, att stå emot frestelser, att hysa kärlek och medkänsla...

Och att skapa en evighetsvarelse utan fullkomlig karaktär hade varit att bädda för en kosmisk katastrof - för risken att en odödlig varelse valde att sätta sig upp mot universums skapare och fylla hans skapelse med samma destruktiva, självcentrerade tänkande, samma egoistiska attityd, som vi ser omkring oss här på vår planet i dag.

Följaktligen kunde han inte göra människan odödlig, ge henne evigt liv, förrän hon fattat sitt beslut att för alltid följa och bli ett med den gudomliga vilja som upprätthåller hela skapelsen, hela universum, i harmonisk balans.

Därför måste det första steget bli en fysisk varelse, skapad av nedbrytbar materia, av jorden (1 Mos 2:7) - en varelse som endast genom sitt eget definitiva ställningstagande, genom sitt eget fria val, sitt eget beslut, kunde förvandlas till "slutprodukten", en andlig evighetsvarelse. En varelse som om hon valde att inte följa Guds vilja helt enkelt skulle förbli en fysisk varelse och så småningom dö.

Därför måste Gud placera människan i ett fysiskt universum som följer definitiva lagar. Inte bara fysiska lagar utan även andliga. Lagar som styr vad som är rätt och fel. Ont och gott. Gudomliga principer som utgör grundvalen för hela tillvaron.

Därför måste människan skapas som en ofullkomlig, fysisk, dödlig varelse, av jorden, av fysisk materia, av förgängligt stoft. Underkastad naturens nedbrytningsprocesser liksom allt annat materiellt. En "lermodell" (Jes 64:8). Det var den första etappen.

Steg nummer två i Guds skapelseprocess var att ge människan sin ande - den heliga anden - som skulle forma hennes personlighet (Rom 5:5), forma hennes väsen, mer och mer i harmoni med Guds väsen och förvandla "leran" till det slutliga, fulländade andliga mästerverket - Guds avbild, med fullkomlig gudomlig karaktär och evigt liv.

Men förutsättningen för att hon skulle kunna ta steget från dödligt till odödligt, förvandlas från ett fysiskt liv till ett andligt, från ett tillfälligt liv till ett evigt (Rom 6:23), och bli lik Gud, var att hon ville bli sin Skapares avbild - att hon ville följa de eviga lagar som Gud har lagt ner i sin skapelse sedan tidernas begynnelse - att hon ville ta emot Guds ande och låta sig ledas och styras av den.

Och därför måste människan göra sitt val. Hon måste välja att antingen själv avgöra vad som var rätt och fel, ont och gott - eller lyssna till den som skapat allt och besitter den fullkomliga kunskapen om allt.

Hon måste välja mellan att lyda hans vilja - ett val som skulle ge henne den heliga anden och därmed evigt liv (1 Joh 2:17) - eller att strunta i Guds vilja, att lita till sin egen kunskap i stället för Guds, att föredra att själv avgöra vad som var rätt och fel, gott och ont, att lita till den kunskap hon själva kunde skaffa sig och själv bestämma över vad som var rätt eller fel, att gå sin egen väg i stället för Guds - ett val som innebar att hon förblev en fysisk varelse med döden som oundvikligt slutmål.

(Vad bibeln kallar "synd" är ju just att bryta mot Guds vilja. Och konsekvensen av detta - det som bibeln kallar "syndens lön" [Rom 6:23] - är helt enkelt, ofrånkomligen, döden.)

Skapandet av Guds avbild måste alltså obönhörligen börja med en fysisk tillvaro och "sluta" med ett evigt, andligt liv. Så vårt liv här på jorden är ingen omväg. Vårt liv som fysiska varelser är inget onödigt. Lika lite som en puppas väg till fjäril, en spermies väg till foster eller ett fosters väg till färdig människa.

Gud skapade oss alla, varenda människa, med ett enda syfte: att alla en dag skulle bli hans avbilder, hans barn. Och Guds förhoppning är att alla hans ännu "ofödda barn" - alla de miljarder som har levt här på vår planet sedan den första människan såg dagens ljus - alla de miljarder som i dag lever runtom på jorden, i myllret på New Yorks gator eller bland kullarna i Marocko, på Sibiriens tundror eller i lyxkvarteren i Beverly Hills - en dag ska födas på nytt av Anden (Joh 3:6), bli frälsta undan döden och födas till evigt liv (1 Joh 2:25).

Gud vill inte att något enda av hans miljarder barn ska gå förlorat (Matt 18:14 och 1 Tim 2:4). För den skull offrade han sin ende son (Joh 3:16). För den skull gav hans son sitt liv (2 Kor 5:15).

Men Gud tvingar inte någon. Han kan inte tvinga någon. I sista änden hänger nämligen allt på oss själva - på var och en av oss - om vi vill nå det mål som är avsikten med att vi över huvud taget blev till, eller om vi vill att vår korta och flyktiga sekund av medvetande och liv i den kosmiska evigheten ska vara slut när vår fysiska kropp har tjänat ut.

Thor-Leif Strindberg


Läs även följande svar:
Ser Gud ut som en människa?
Det står att Gud hade skapat oss människor i sin egen avbild. Betyder det att Gud ser ut som en människa?

Andligt eller fysiskt evigt liv?
Kommer ingen människa någonsin att bli 'fullkomlig' och få evigt liv i sin fysiska kropp? Var inte den största betydelsen av Jesus död var att han offrade en fullkomlig kropp?

Godhet och evigt liv
Kristendomen tror ju inte på reinkarnation, lagen om sådd och skörd. Men om den tron får människor att försöka handla gott, precis som tanken på domens dag kanske gör, vad är då felet

Varför skapade Gud oss människor?
Som fullkomlig Gud och fullkomlig människa utgör Jesus länken mellan det här livet och det liv som är varje människas mål.

Bokstaven dödar men anden ger liv
Vad är innebörden i uttrycket att 'bokstaven dödar men anden ger liv'? Om lagens bokstav dödar, varför gav då Gud oss den?


Sök svar på fler frågor:

Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:

Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.

Om du vill stödja arbetet med Allt om Bibeln...