Kristendomen - ett hyckleri?

Svar: Jag antar att du med "undergrupper" menar de tusentals samfund (den dagsaktuella siffran är för övrigt 40 967 stycken) som finns inom kristenheten.

Nu innebär ju inte detta att det finns närmare 41 000 grupper med olika kristna läror, utan att det finns 41 000 kristna grupper på olika platser runtom i världen som alla har registrerat sin organisation eller blivit registrerade. En väldigt stor del av dessa i själva verket identiskt lika, och det enda som skiljer dem åt är att de finns på olika platser (ungefär som alla enskilda fotbollsklubbar räknas som olika föreningar, fastän de håller på med exakt samma sport och följer exakt samma regler). Som exempel kan nämnas att den romersk-katolska kyrkoorganisationens 2 795 stift runtom i världen statistiskt sett räknas som olika samfund ("undergrupper") trots att de inte skiljer sig från varandra över huvud taget.

Men visst finns det skillnader mellan olika kristna samfund. Och om vi ser till det faktum att människor i olika länder i vitt skilda delar av världen, med olika kulturer och språk, olika bakgrund, olika världsbilder och olika syn på tillvaron har kommit i kontakt med den kristna förkunnelsen på olika sätt under de 2000 år som gått sedan Jesu verksamhetstid (från antiken till vår moderna tid), så är det kanske inte så konstigt att människorna i de kristna sammanslutningar som uppstått - även om de har haft samma tro på Kristus - har haft lite olika Gudsbilder, olika människosyn, tolkat enskilda bibelord på lite olika sätt, lagt tonvikten vid olika sidor av tron och haft lite olika uppfattningar vad det gäller församlingsverksamhet och ceremonier.

Snarare skulle det ha varit extremt märkligt om medlemmarna i de församlingar och samfund som bildats i Asien på 200-talet, i Mellaneuropa på 700-talet, i Norden på 1500-talet och i USA och Afrika på 1800-talet alla skulle ha låtit tron komma till uttryck på exakt samma sätt.

Likväl är nästan alla kristna församlingar och samfund i dag anslutna till ett litet antal huvudkategorier eller riktningar som har utvecklats under årens lopp - riktningar som ibland uppstått på grund av teologiska meningsskiljaktigheter som inte berör tron på Kristus (utan uppfattningar om Andens person, Kristi föruttillvaro, etc etc, dvs sådana frågor och funderingar som inte bibeln ger något entydigt svar på), men lika ofta av andra mer jordnära skäl. Här hittar vi de stora huvudgrupperna: katoliker, ortodoxa och protestanter - varav de sistnämnda inte har någon central ledning utan består av ett antal grupperingar beroende på var de har bildats och vilken huvudinriktning deras verksamhet har (Frälsningsarmen ägnar sig t ex mycket åt hjälpverksamhet, pingstsamfunden lägger tonvikten vid andliga gåvor, baptistsamfundens särdrag är vuxendopet, Frälsningsarmén startades för att arbeta med hjälpverksamhet  osv).

Samfunden inom respektive protestantisk kategori har dock nästan exakt samma syn i alla trosfrågor och är alltså praktiskt taget identiska, men eftersom de är skilda åt i organisatoriskt, geografiskt, etniskt och språkligt hänseende betraktas de - statistiskt sett - som olika samfund, dvs vad du benämner "undergrupper".

Vi ska komma ihåg att redan det faktum att det finns cirka 7000 språk i världen gör att även om bara en enda kyrklig riktning var företrädd i varje språkgrupp, så skulle statistiken visa på 7 000 "undergrupper" - som i själva verket bara skiljer sig åt i fråga om språket. Men nu är det alltså inte bara en kyrkoorganisation som har församlingar i de olika länderna/språkområdena, utan i nästan alla delar av världen finns flera av de nämnda huvudriktningarna företrädda, och eftersom varje nationell organisation klassas som ett separat samfund, skjuter totalsiffran snabbt i höjden. Men det innebär som sagt inte alls att det finns 41 000 olika kristna läror, utan skillnaderna mellan de olika riktningarna består främst i synen på olika praktiska saker "runt omkring" tron, exempelvis sådant som har att göra med utövningen av religionen, församlingsverksamhetens inriktning, församlingarnas uppbyggnad och ledning, prästernas roll, dop- och nattvardsritualer, gudstjänstens utformning, typen av sång och musik etc - frågor som i stor utsträckning påverkas av medlemmarnas bakgrund.

Så även om människor under århundradenas lopp har kommit att tolka Jesu budskap på lite olika sätt och till exempel lagt tyngdpunkten i hans undervisning på olika ställen - oavsett om de likt Amishfolket föredrar att leva som i gångna tider, om de anser att dop ska ske med begjutning eller neddoppning, om de låter sig ledas av biskopen av Rom (påven) eller av en egen biskop, om de betraktar helgon som frambärare av bönerna inför Gud, om de anser att nattvarden ska delas ut på ena eller andra sättet, om de tror att människans öde är förutbestämt eller ej - så är och förblir deras tro på Kristus densamma. När det gäller själva den kristna tron så är alla dessa kristna samfund eniga och de kan alla ärligt och uppriktigt instämma i den kristna trosbekännelsens ord, som är och förblir desamma oavsett om antalet samfund i världen om några år har stigit till 50 000 eller 100 000:

"Vi tror på Gud Fader, som har skapat himmel och jord. Vi tror på Jesus Kristus, hans son, vår herre, avlad av Guds heliga ande och född av jungfru Maria, plågad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nedstigen till dödsriket, efter tre dagar uppstånden från de döda, uppstigen till himlen och Guds sida varifrån han ska komma tillbaka för att döma levande och döda. Vi tror också på Guds heliga ande en helig, universell församling, de heligas samfund syndernas förlåtelse, uppståndelse från döden och evigt liv" 

Thor-Leif Strindberg

Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:

Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.