Svar: Att det finns flera kyrkosamfund och inte bara ett enda, trots att vi alla tror på samma bibel, är nog bara en ofrånkomlig följd av vårt sätt att vara, såsom människor...
Vi människor är ju faktiskt väldigt olika. Somliga söker sig till en församling som präglas av stillhet, andra till en som präglas av liv och rörelse, någon vill ha bibelundervisning, en annan föredrar lovsångsmöten. Någon trivs med modern musik, någon annan vill ha gamla läsarsånger eller högtidliga psalmer. Några föredrar djuplodande, "intellektuella" predikningar, medan andra helst lyssnar till korta, lättsamma och känsloladdade förkunnelser.
Från början fanns det bara den urkristna församlingen. Men i och med att kyrkan växte och det uppstod församlingar i olika länder där människor hade olika kulturer, olika kynne och olika sociala förhållanden, så kom också naturligtvis församlingen att färgas och formas av detta.
Alla de olika kristna riktningar som finns i dag har bildats genom att det inom en församling eller ett samfund har uppstått en gruppering, som hittat någon "ny" sanning i Guds ord eller velat framhäva någon viss yttring eller sida av evangeliet. Man har kanske samlats kring en ledare som betonat någon viss fråga inom den kristna läran (som man tyckt har kommit i skymundan i kyrkans undervisning) eller ansett att "moderkyrkan" stagnerat eller kommit långt bort från den ursprungliga tron, det som vi möter i Jesu förkunnelse. Några har lagt tyngdpunkten på ett visst ord i bibeln, medan andra ansett att andra sidor av evangeliet var det viktigaste.
Ofta har man känt ett så starkt behov av att låta en viss sida av tron eller det man upplevt som det mest väsentliga i det kristna budskapet - till exempel frågan om sabbaten, dopet, lag/nåd, andedop, treenigheten, sakramenten, profetiorna om ändens tid, Guds namn, bönen, missionen etc etc - komma till uttryck, att resultatet har blivit att man bildat en ny församling, ett nytt samfund.
Andra har velat reformera kyrkan, återupprätta den ursprungliga, rena, apostoliska läran och frigöra sig från den "överbyggnad" i form av mänskliga lärosatser, ritualer, ceremonier etc som man ansett har kommit att karakterisera den etablerade församlingen.
De diskussioner och dialoger som de här splittringarna oundvikligen gett upphov till har många gånger resulterat i eftertankar, andliga uppvaknanden och förändringar som kommit att forma kyrkan som helhet. För den kristna kyrkan - i den grundläggande mening som bibeln lägger i ordet - är inte någon av de mänsklig organisationer som uppstått på grund av människors olika personlighet, olika värderingar eller olika tolkningar. Den är inte något enskilt samfund som någon människa startat, utan kort och gott summan av alla dem som har "kallats ut ur världen att följa Kristus"...
Alla de människor som har fått Guds kallelse och bestämt sig för att följa honom, alla de som har accepterat Jesus som Kristus och som med Guds andes ledning strävar efter att leva med honom som förebild, utgör tillsammans den kristna församlingen som Jesus "startade" under de där månaderna då han vandrade omkring i Palestina och som Gud själv fortsätter att kalla människor att bli medlemmar i.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|