Följ Bibelfrågan på Facebook

Får Nero en andra chans?

Bibelfrågan: Frågor och svar

I Guds ögon finns det bara en sak som betyder något, och det är att vi ångrar det onda vi gjort och beslutar oss för att följa honom så att han kan ge oss evigt liv.

Fråga: Kommer människor som Nero, som lät kristna brännas på bål också få en andra chans till himlen? Ska lidandet som han orsakade så många kristna glömmas bort? Nero visste ju också om den kristna tron, han var inte en av dem som aldrig hört om evangeliet. Kommer alla som vetat om den kristna tron fast valt att ändå inte tro få en andra chans? Och kommer de som skapat mycket lidande kring människor inte göras någon skillnad mellan dem? (F.)

Först av allt måste jag påpeka att bibeln inte någonstans talar om någon andra chans. När vi har förstått (inte bara hört någon påstå det) att Gud finns, att Jesus gav sitt liv för vår skull, och att vi måste ta emot honom som vår frälsare för att få evigt liv - då gör vi vårt val. Så om det var så att Nero verkligen blivit övertygad om att den kristna tron var sann och att Jesus dött för honom - om han valde att vända Gud ryggen trots att han insåg att det betydde att han gick miste om det eviga livet - om han i full insikt om konsekvenserna valde att avstå från evigt liv - då har han gjort sitt val och det är ingen som tvingar honom att leva för evigt.

Men när det gäller Nero så är jag helt övertygad om att han aldrig hört evangeliet. Romarriket var ett enormt stort rike där det fanns mängder av religioner och sekter av alla slag. Det är näst intill uteslutet att en romersk kejsare skulle ha ägnat något intresse åt en liten obskyr och upprorisk judisk sekt som påstods syssla med svart magi och till och med kannibalism. Och lika uteslutet att han skulle ha sett till att få veta vad deras tro handlade om. Men även om han mot all förmodan hörde talas om vad deras tro gick ut på, så är jag absolut säker på att han aldrig förstod att deras tro faktiskt var sann. (Om han hade förstått det skulle han knappast ha utsatt dem för någon förföljelse.)

För en romersk kejsare var givetvis inte den kristna sektens påståenden ett dugg mer rimliga eller trovärdiga än alla andra sekters idéer. Det fanns följaktligen inte någon skäl i världen för honom att sätta mer tilltro till de här judarnas prat än till alla andra österländska sekteristers. Och Gud är inte betjänt av att människor blint säger ja och amen till vilka påståenden som helst. Gud vill att vi ska fatta ett medvetet, genomtänkt och noga övervägt beslut att för all evighet följa honom, därför att vi har förstått att han verkligen finns och att det bara finns en enda väg till evigt liv, nämligen genom Jesus.

I Guds ögon finns det bara en sak som betyder något, och det är att vi ångrar oss - ångrar det onda vi gjort mot Gud och vår nästa - och beslutar oss för att följa honom så att han kan ge oss evigt liv. Det är ju det som är hela syftet med vår existens. Och om vi ångrar oss, så förlåter Gud oss. Fullkomligt villkorslöst. Även om vi heter Nero, Hitler, Stalin eller Mao. Om vi verkligen, uppriktigt, ångrar oss och ber Gud om förlåtelse, så har vi hans totala förlåtelse. Och bibeln säger uttryckligen att han till och med glömmer det onda vi gjort - även det lidande Nero åsamkade så många kristna. För vad skulle det vara för mening med att minnas en människas brott - eller straffa henne - när hon har ångrat sig?

Gud vill inte att någon enda människa ska gå förlorad. Inte någon enda av de romare som kastade kristna till lejonen. Inte någon enda av de nazister som utrotade miljoner människor under andra världskriget. Inte någon enda av de "kristna" korstågsfarare som genomförde massmord på muslimer. Inte någon enda av de muslimer som mördat tusentals kristna. Inte någon enda av de amerikanska soldater som sprängde tusentals oskyldiga irakier i bitar under kriget i Irak. Inte någon enda av de präster och conquistadorer som förintade hela folk på den amerikanska kontinenten. Inte någon enda mördare, pedofil eller våldtäktsman...

Gud vill inte att någon av dem ska gå förlorad, därför att de alla är hans "ofödda barn". Han vill att de alla en dag ska förstå att det bara finns en väg till evigt liv - och att de ska välja den så att han kan ge dem sin ande och ge dem evigt liv i sitt rike.

Slutligen (och det här är verkligen viktigt att komma ihåg): Ingen människa kan välja att tro. Antingen tror man på något eller också gör man det inte. Ta dig själv som exempel...

Antingen tror du på Storsjöodjuret eller inte. Du kan inte välja att tro eller inte tro. Antingen tror du på troll eller inte. Du kan inte bestämma dig för att tro eller inte tro. (Gör gärna ett försök att tro på något du inte tror på - tomten, älvor, flygande tefat, snömannen eller vad som helst - så förstår du att det är en omöjlighet att påverka sin tro med viljan. Och lika omöjligt är det att med viljan förmå sig själv att inte tro på något man tror på.)

Och det är naturligtvis samma sak med tron på Gud. Vi kan inte välja om vi ska tro på att Gud finns eller inte. Det är en mängd olika faktorer som avgör om vi blir övertygade om Guds existens, men vår vilja har ingen betydelse i sammanhanget.

Vad vi däremot kan göra är att välja huruvida vi ska ta emot Guds erbjudande om evigt liv eller inte, när vi väl har blivit övertygade om Guds existens och om att erbjudandet verkligen är sant. Och det är vi gör vårt val. Du och jag och alla andra. Vi får alla samma möjlighet - förr eller senare. Och vi får det en gång.

Thor-Leif Strindberg


Läs även följande svar:
Kan man välja att tro eller inte tro?
Hur kan Gud döma en människa för att hon inte tror. Man kan väl ändå inte själv rå för att man inte tror på något?

En andra chans till frälsning?
Jag får intrycket av att uppståndelsen efter tusenårsriket skulle innebära en andra chans för människor att bli frälsta? Kan det stämma?

Tro eller inte tro - kan någon välja själv?
Om man inte kan välja om man ska tro eller inte, utan det är Gud som ger trons gåva till utvalda personer, hur kan då Jesus säga att de som inte tror ska bli dömda? Människan måste kunna välja om hon ska tro eller inte.

Kallade och utvalda
Om man ska tro på Romarbrevet 8:30 så ska alla som kallas bli räddade. Är inte detta universalism? Skall man undvika att hamna i universalistfacket så kanske man trots allt skall anta att inte alla kallas.

Vilka är Guds utvalda?
I Romarbrevet 8:29-30 pratar Paulus om Guds utvalda, och jag undrar: Vilka är Guds utvalda? Och vad menar Paulus med det han skriver?

Väljer vi om vi ska tro?
Det eviga livet är inte en ynnest som bara ska förunnas ett oändligt litet fåtal, utan att det är syftet med varenda människa som blivit till under årtusendenas lopp.

Sök svar på fler frågor:
Här kan du söka i mer än 1000 artiklar med svar på flera tusen frågor om bibeln, kristendom, teologi, kyrkans historia etc. Skriv din fråga i en kort mening eller ange ett eller flera relevanta sökord i rutan här nedan.


Om inte svaret finns i Bibelfrågans arkiv, är du välkommen att sända din fråga till bibelfragan@telia.com så får du svar via e-mail.







Copyright © Bibelfrågan

Du kan använda material från denna webbplats för personligt bruk.
Var vänlig läs FAQ för detaljer om citat, referenser etc.