Svar: Hela den här texten handlar om judar kontra Jesustroende (kristna). För judarna var begreppen "rent" och "orent" grundläggande. Det fanns mycket som var orent och som man inte fick röra vid, eftersom man då själv blev oren. Orenheten "smittade". Hundar var orena. Grisar var orena. Viss sorts mat var oren. Kvinnor som hade mens var orena. Kvinnor som nyligen fött barn var orena. Sperma var orent. Döda kroppar var orena. Om man åt utan att ha tvättat händerna blev man oren. Och så vidare.
Det är alltså dessa judiska renhetsregler Paulus syftar på, inte någonting annat. Och vad han påpekar är att de här reglerna, där vissa saker är orena och andra rena, inte är något som Jesu efterföljare behöver fästa sig vid. De här judiska renhetslagarna gäller inte dem.
Jesus förklarade ju, sedan de judiska lärde kritiserat lärjungarna för att de inte utförde den rituella handtvagningen före måltiden, att ingenting som kommer utifrån kan orena människan (Matt 15:17). Allting är rent i sig självt (1 Tim 4:4), och det som orenar kommer inifrån. Onda tankar. Sådant är det som orenar människan. Så för den som har ett orent inre, den som inte har gjorts ren från synden, spelar det ingen roll vad han undviker att röra vid, eftersom han redan är oren - tvärtom blir ju allting han rör vid orent för honom, eftersom orenheten "smittar".
Men principen gäller också omvänt. För den människa som har ett rent inre spelar det ingen roll vad hon rör vid, eftersom hon är ren - ingenting hon rör vid blir orent. När en människa blir kristen och beslutar sig för att följa Jesus så rengör Gud hennes hjärta (Apg 15:9). Hon är ren invärtes och ingenting hon rör vid eller kommer nära orenar henne. Därför gäller inte de här judiska renhetslagarna för de kristna (Kol 2:20). För dem är allting rent.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|