Allt om Bibeln

BIBELFRÅGAN

Ett interaktivt lexikon över Bibeln och kristen tro

Accepterar Gud polygami?

Fråga: När man läser i Gamla testamentet ser man att många av de framstående gestalterna hade flera fruar. Hur kan det komma sig att Gud accepterade detta samtidigt som Bibeln säger att en man bara ska ha en enda hustru och hålla sig till henne? (E.L.)

Svar: Judarna tillhör visserligen Guds utvalda folk, men de har aldrig varit särskilt bra på att följa Guds vilja...

Att Israels barn är Guds egendomsfolk betyder inte heller på något vis att de skulle vara bättre eller mer gudaktiga än andra folk. Vad det handlar om är att Gud beslutade att utse ett folk till sitt eget, till sin "egendom", att använda till ett speciellt syfte, en speciell uppgift. Han skulle låta dem utgöra ett exempel för andra folk - inte som några idealiska förebilder (vilket vi måste tänka på när vi läser Gamla testamentet, så att vi inte tar allt som israeliterna gjorde som regler för hur vi bör leva), utan ett exempel på vad som blir följden av att följa Guds vilja respektive att bryta mot den. Ett exempel på vilka välsignelser ett land, ett folk och en individ kan skörda genom att låta sig ledas av Guds vilja - och ett exempel på konsekvenserna av att föredra att gå sin egen väg och vända Gud och Guds vilja ryggen.

Därför slöt Gud ett förbund, ett avtal, med Israels folk. Han gav dem sin eviga, universella lag - tio Guds bud. Han gav dem "specialanpassade" nationella lagar. Och han lovade att välsigna dem om de följde hans vilja, om de i handling visade att de tillhörde honom, genom att älska honom och hålla hans bud, samtidigt som han varnade dem för konsekvenserna om de struntade i hans lag.

Under seklernas lopp kom Israels barn många gånger att bryta mot sin Guds vilja, och följderna blev också bittra, både för enskilda och för folket som helhet. De var visserligen Guds "barn" men de var verkligen inte Guds bästa barn...

Redan från början hade Gud förklarat att det var hans avsikt att en man och en kvinna skulle leva tillsammans. Han försåg inte Adam med tio Evor, utan med en, och han sa:

"Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru [inte "sina hustrur"], och de ska bli ett kött" (1 Mos 2:24)

Det här monogama idealet återspeglas också på en mängd ställen i israeliternas heliga skrift, det som vi kallar Gamla testamentet:

"Som en fruktsam vinstock är din hustru inne i ditt hus" (Ps 128:3)

"Gläd dig över din ungdoms hustru... Må hennes barm alltid förnöja dig, hennes kärlek ständigt berusa dig" (Ords 5:18-20)

"Du har handlat trolöst mot [din ungdoms hustru], fastän hon är din maka, din hustru som du ingått förbund med" (Mal 2:14)

"Handla inte trolöst mot er ungdoms hustru. Jag hatar skilsmässa, säger Herren" (Mal 2:15-16)

Men då, liksom nu, föredrog människor att göra som de ville. Den kultur som utvecklades hos Israels folk påverkades naturligtvis av förhållandena runt omkring, och månggifte (polygami) har alltid varit en vanlig äktenskapsform i Mellanöstern, liksom på andra håll. Man hade helt enkelt så många hustrur man behövde (många fruar och många barn innebar ju mycket arbetskraft) och hade råd med - och därmed blev antalet hustrur även ett bevis på rikedom.

Följaktligen hade många av de "stora" männen i forntidens Israel flera fruar. Salomo hade tusen stycken, David hade sitt harem osv. Redan Abraham hade en slavflicka som en sorts bihustru, som födde barn åt honom när Sara inte kunde. På Jakobs och Esaus tid var det vanligt att man hade mer än en hustru, och på domartiden fick en man ha så många fruar han hade råd med. Och Gud lät dem ha det. Precis som han lät människor stjäla, mörda, hata, vara otrogna, ljuga etc etc. Och fortfarande låter oss göra det. Men det innebär inte att det är i överensstämmelse med Guds vilja.

På Nya testamentets tid hade det åter blivit vanligast att bara ha en hustru, men liksom månggiftet var det också troligen mer av kulturella och praktiska skäl än av religiösa. Därför kommer heller aldrig frågan om månggifte upp i Jesu eller apostlarnas förkunnelse, utan det räknas helt enkelt som någonting naturligt - och i linje med Guds vilja - att man bara har en partner och att man håller sig till den hela livet. Och det är också den allmänna uppfattningen i västerlandet i dag - vare sig man är troende jude, kristen eller inte religiös över huvud taget. Äktenskapet är någonting som handlar om två personer.

Thor-Leif Strindberg


Läs även följande svar:
Hur blir man och kvinna 'ett'?
Om två människor har blivit ett genom att den vigts av en präst, genom att föräldrarna arrangerat ett brudköp eller genom att de gemensamt beslutat sig för att vara tillsammans, spelar ingen roll.

Hur instiftas äktenskapet?
Hur instiftas ett äktenskap enligt Bibeln? Finns det något specifikt ställe där det står att t.ex en ceremoni måste hållas för att äktenskapet ska vara korrekt?

Ska homosexuella kunna gifta sig?
Finns det något ställe i Bibeln som säger att äktenskap mellan homosexuella är okej?

Åtrå och äktenskapsbrott
I bergspredikan säger Jesus att det är äktenskapsbrott och därmed synd att känna åtrå till en kvinna. Vad menar han med det? Utan åtrå skulle väl knappast några äktenskap bli till?

Får en kristen skilja sig?
Betyder Jesu ord om skilsmässor att två människor som inte längre kan leva tillsammans bryter mot Guds vilja, dvs begår en synd, om de skiljer sig?

Vem är man gift med i Guds rike?
Om man har varit gift två gånger (eller flera), vem är man då tillsammans med i himlen? Blir det som inom islam att man har många fruar?


Sök svar på fler frågor:

Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:

Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.

Om du vill stödja arbetet med Allt om Bibeln...