Svar: Matteus berättar alltså att när Jesus och lärjungarna kom till Betfage den där sista påsken så bad Jesus lärjungarna gå in i byn och hämta ett åsnesto och en unghingst som stod bundna tillsammans, vilket de också gjorde. Lärjungarna lade sedan sina mantlar på de båda djuren och Jesus satte sig på den unga hingsten och red resten av vägen till Jerusalem.
Matteus riktar sig ju till judiska läsare och hans målsättning är att visa för dem att den avrättade predikanten Jesus från Galileen verkligen var den Messias de väntat på. Därför gör han allt han kan för att hitta olika messianska profetior i Gamla testamentet som kan stämma in på Jesus. När han berättar om Jesu ankomst till Jerusalem hänvisar han således till profeten Sakarjas ord (Sak 9:9) om hur konungen, Messias, en dag skulle komma ridande in i Jerusalem:
"Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem! Se din konung kommer till dig. Rättfärdig är han, seger är honom given. I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst." (Bibel 2000)
"Fröjda dig storligen, du Sions dotter! Höj jubelrop, du Jerusalems dotter! Se din konung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han. Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna, på en åsninnas föl." (Folkbibeln)
Vad som ställer till det för en del felfinnare är att det i den hebreiska grundtexten (liksom i Septuaginta, den grekiska översättningen av Gamla testamentet som Matteus citerar i sitt evangelium) finns ett "och" efter ordet "åsna" i den sista meningen i profetian. I grundtexten lyder alltså meningen så här:
"I ringhet kommer han ridande på en åsna och på en ung åsnehingst."
Vad det handlar om här är en poetisk upprepning kallad parallellism som innebär att samma sak uttrycks på två olika sätt och där den andra satsen ofta är förtydligande eller förstärkande, något som är väldigt vanligt i Gamla testamentet. Det här ordet "och" har alltså inte betydelsen "samt" utan betyder snarare "och (det skall vara)" eller kort och gott "ja" och sedan följer det förtydligande tillägget som säger att åsnan är ett föl, en ung åsnehingst.
På svenska använder vi lämpligen ett kommatecken. Så gör man också i de allra flesta bibelöversättningar till andra språk.
Kritikerna menar uppenbarligen att Matteus inte skulle ha förstått detta språkbruk utan trott att Sakarja faktiskt menade att Messias skulle komma ridande på två djur, både ett äldre sto och en ung åsnehingst. Det är ytterst osannolikt att inte Matteus skulle ha varit införstådd med parallellismen i och med att den är så typisk för Gamla testamentet. Men vad Matteus förstod eller inte förstod är helt ointressant. Det var inte han som bestämde att lärjungarna skulle hämta både hingsten och stoet, utan Jesus. Matteus återger bara vad som hände och vad Jesus sa till lärjungarna innan de kom till byn Betfage en knapp kilometer från Jerusalem.
Om det mot förmodan var så att Matteus, när han senare började söka i Gaml testamentets krifter för att hitta profetior som stämde in på Jesus och visa för sina landsmän att Jesus var den väntade Messias, faktiskt tog ordet "och" i Sakarjas profetia bokstavligt, så lär han ha uppfattat denna profetia som uppfylld med ännu större exakthet.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|