Svar: I Israel fördes släktregister med stor omsorg och de förvarades som dokument av stort värde både för folket och den enskilde. Förutom många privata familjelängder, hade judarna offentliga släktregister, som exempelvis Bibelns krönikörer hade tillgång till när de sammanställde sina släkttavlor. Dessa offentliga register existerade uppenbarligen fram till Jerusalems förstörelse år 70.
Till formen kan ett släktregister ange släktleden antingen i nedåt- eller uppåtstigande linje. Innehållsmässigt kan det röra sig om släktregister för individer, släkter, stammar eller hela folk och nationer.
För övrigt är det närmast en regel att de släkttavlor som presenteras i Bibeln bara är utdrag ur fullständiga register, som antingen var upptecknade i en särskild bok (1 mos 5:1 och Neh 7:5) eller ingick i någon historisk krönika (1 Krön 9:1 och 2 Krön 12:15). De bibliska släktregistren var alltså aldrig avsedda att vara kompletta, utan Bibelns författare tog med de personer som man ansåg vara väsentliga för sammanhanget och utelämnade de släktled som var av mindre betydelse.
Likaså är det viktigt att komma ihåg att när man använde ordet "fader" eller "son", så var syftet snarare att betona den arvsrättsliga aspekten än den fysiska härkomsten. "Son" kunde således även betyda någon avkomling i senare släktled, och "far" kunde vara exempelvis en stamfader.
Jesus talar ju till exempel om de troende som "Abrahams barn", och Daniel omnämner Nebukadnessar som Belsassars far (med vilket han menar att Nebukadnessar var Belsassars företrädare på tronen).
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|