Svar: "De två" syftar på judarna och hedningarna. Paulus ser mänskligheten som indelad i två kategorier, "två människor" - judarna, som haft Guds uppenbarelse sedan sin anfader Abrahams dagar, och hedningarna som stått utanför. Den mosaiska lagen, som judarna hade men icke hedningarna, hade varit som en skiljemur mellan judarna och alla andra folk.
Men Gud hade för länge sedan genom profeterna lovat att det gamla förbundet, som vilade på en lag skriven på stentavlor, genom Messias ankomst skulle fullbordas i ett nytt förbund då lagen stod skriven i människornas hjärtan.
Fram till Messias ankomst var judarna, liksom alla andra israeliter, bundna att hålla fast vid de stadgar och befallningar som en gång getts till deras förfäder, men nu hade Messias kommit och fullbordat lagen med alla dess bud och stadgar i den enkla budet: älska Gud över allt annat och din medmänniska som dig själv, och behandla andra så som du själv vill bli behandlad. I stället för den mosaiska lagen inträdde i det nya förbundet Kristi lag som var en fullkomning av den mosaiska lagens innehåll och därmed gjorde den mosaiska lagens alla stadgar och befallningar överflödiga.
Därmed avslutades hela den gammaltestamentliga inrättningen, som var knuten enbart till israeliterna och deras ättlingar judarna, och fullbordades i det nya förbundet som omfattade hela mänskligheten. Därmed var skiljemuren mellan judar och ickejudar nedbruten. Genom Jesus har de som tidigare "varit fjärran" - dvs hedningarna - "kommit nära". De troende hedningarna var som grenar som ympats in i den israelitiska stammen. Därför utgjorde de tillsammans med de judar som kommit till tro på Messias ett enda folk, Guds "sanna Israel". Uttrycket "komma nära" har Paulus lånat ur de judiska rabbinernas teologi, där det ofta används i betydelsen "bli proselyt".
Nu utgjorde de judar och hedningar som kommit till tro på Messias en enda människa, "sanna israeliter". I tron på Messias förenades de till ett. Messias hade skapat en enda människa som varken var jude eller hedning utan en ny människa, och han skapade denna nya människa genom att i sig själv förena de båda. Det innebar inte att han hade gjort judarna till hedningar eller hedningar till judar, utan att han har förenat båda i en ny högre enhet, det nya Israel. I Jesus var hedningar och judar ett och det rådde frid och enighet mellan dem.
(Att Paulus säger att "Kristus är vår frid" sker enligt ett i Bibeln vanligt språkbruk, där Gud eller Kristus sägs vara det som han åstadkommer eller ger, såsom när det heter: Han är min hälsa, kraft, glädje, uppståndelse, försoning, väg, sanning, liv etc.)
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|