SPLITTRINGENS TID

1000-talet

Stridigheterna inom kyrkan fortsätter. Under en period finns det tre rivaliserande påvar. Påven Gregorius VII förklarar den romersk-katolska kyrkan ofelbar och beslutar att prästerna ska leva i celibat. Han förklarar vidare att påven står över alla jordiska furstar och att ingen kan bli frälst som inte erkänner honom som sin härskare.
     Det blir en avgörande brytning mellan de kyrkliga ledarna i öst och väst - mellan patriarken i Konstantinopel och påven i Rom. Kristenheten delas upp i en västlig (latinspråkig katolsk) och en östlig (grekiskspråkig ortodox) del.
     Den gregorianska sången ersätts av polyfonisk sång.
     I slutet av seklet startar det första korståget för att erövra Jerusalem och driva bort muslimer och judar.


  • 1001 När världens undergång inte inträffar vid millennieskiftet uppförs kyrkor och människor tackar Gud för att domedagen uppskjutits.

  • 1003 Den muslimske kalifen av Egypten, al-Hakim, inleder förföljelse av de kristna.

  • 1008 Olof Skötkonung låter döpa sig i Husaby vid Kinnekulle av den engelske missionären Sigfrid, som skapar det första svenska biskopsdömet i Skara och grundar flera kyrkor, bland annat i Växjö. Kung Olof gör den romerskkatolska kristendomen till Sveriges officiella religion.

  • 1009 Egyptens muslimske kalif al-Hakim plundrar och förstör den Heliga gravens kyrka i Jerusalem. Som följd attackeras judiska kolonier i Orleans, Rouen, Limoges och Rom av "kristna" pöblar. Runtom i Europa börjar man kräva ett korståg för att erövra det heliga landet från muslimerna.
    - Nestorianerna omvänder invånare i norra Mongoliet och sprider sin tro till Persien, Indien och Kina.
    - Seden att påven tar ett nytt namn blir allmän i och med påven Sergius IV.

  • 1010 Katedralen i Ani i Armenien står färdig.

  • 1012 Den första nedtecknade förföljelsen av kättare i de tyska staterna. Judar som vägrar omvända sig till den katolska läran fördrivs från Mainz.
    - Jaroslav den Vise, kung av Kiev, inleder en regeringstid som kommer att innebära kodifiering av rysk lag och uppförandet av städer, kyrkor och skolor runtom i hans land.
    - Romualdo grundar camaldolenserna, benediktinerkloster av en mer eremitbetonad prägel än övriga inom orden.

  • 1012 Kyrkomötet i Pavia beslutar att alla präster av högre rang ska leva i celibat.

  • 1014 Den nicenska trosbekännelsen används första gången i liturgin i Rom, vid kröningen av den tyske (helige romerske) kejsaren Henrik II. Trosbekännelsen inkluderar filioque, det omtvistade tillägget som säger att Guds heliga ande utgår även från Sonen.

  • 1015 Den ryske storfursten Vladimir, som gjort den ortodoxa kristendomen till rysk statsreligion, avlider.

  • 1017 Den blivande danske kungen Knut den store ansluter sig till kristendomen.

  • 1018 Biskop Hildebrand grundar klostret San Miniato utanför Florens i Italien.

  • 1020 I Toulouse fick en "kristen" präst i uppdrag att "slå en jude, såsom man enligt seden gör varje påsk". Han slog mannen så hårt att denne dog.

  • 1021 På långrfredagen drabbas Rom av en jordbävning och en orkan. Ett antal judar anklagas för att ha orsakat naturkatastrofen genom att ha kört en spik genom en nattvardsoblat och brändes på bål som straff.

  • 1022 I södra Frankrike uppstår kristna rörelser (katarer och albigenser) som är starkt kyrkokritiska, betraktar kyrkan som korrumperad och förvärldsligad och kräver återgång till urkristendomens renhet.
    - I franska Orleans bränns en grupp fromma och asketiska mystiker, som förnekat vissa kristna lärosatser, på bål. Samtida kristna författare stämplar dem som djävulsdyrkare som ägnar sig åt sexorgier och barnamord - standardanklagelser mot oliktänkande på den tiden.

  • 1024 Påven medger att kyrkan i Konstantinopel erkänns som "universell i sin sfär".

  • 1030 Kung Olaf Haraldsson stupar i strid vid Stiklestad. Han blir sedermera helgonförklarad och ett av den medeltida kristendomens mest kända helgon.

  • 1032 I Rom blir tonårspojken Theophylact utsedd till påve med hjälp av mutor. Han får namnet Benedict IX och blir historiens värste påve.

  • 1036 Ryssland får sin första infödda biskop, Lukas av Novgorod.

  • 1044 Påve Benedict IX, som gjort sig känd för sin sedeslöshet, avsätts och efterträds av Silvester III.

  • 1045 Påve Benedict IX tar tillbaka påveämbetet med våld, gifter sig och säljer påvedömet till sin gudfar, Gregorius VI. Den tyske kungen Henrik III sammankallar ett kyrkomöte för att reformera det korrumperade påvedömet.

  • 1046 Henrik III tvingar påve Gregorius VI att avgå, stadfäster avsättningarna av Silvester III och Benedict IX och utser Clemens II till ny påve. I gengäld kröner påven honom till tysk-romersk kejsare.

  • 1048 Påven Benedict IX avsätts.

  • 1050 Den camaldolensiske eremitmunken Pietro Damiani ger ut en bok där han fördömer den moraliska och sexuella korruptionen inom kyrkan.

  • 1051 De ortodoxa asketerna Anthonius och Theodosius grundar Grottklostret (Petjerski Lavra) utanför Kiev.

  • 1054 "Den stora schismen" mellan kyrkorna i öst och väst - mellan påven i Rom och patriarken i Konstantinopel - uppstår på grund av teologiska men också politiska och kulturella meningsskiljaktigheter. Påvens sändebud lämnar en bannbulla på altaret i Hagia Sofia i Konstantinopel. Patriarken av Konstantinopel svarar med att fördöma och bannlysa påven. Resultatet av denna ömsesidiga bannlysning blir att kristenheten delas upp i en västlig (latinspråkig romersk-katolsk) och en östlig (grekiskspråkig ortodox) del.

  • 1059 Ett laterankoncilium utfärdar nya regler för valet av påve. Påven Nikolas II utfärdar ett dekret om att endast de romerska kardinalerna, utan inblandning från den romerska adeln eller den heliga romerska kejsaren, ska utse påven. Den romerska kyrkan inför förbud mot simoni, dvs köp och försäljning av kyrkliga ämbeten.

  • 1060 Ärkebiskop Adalbert av Hamburg-Bremen viger Adalvard d y till biskop för svenska Sigtuna. Biskopen, som bland annat ser som sin kallelse att bränna ner hednatemplet i Uppsala, drivs emellertid bort av de asatroendes motstånd mot kristendomen.
    - Svend II organiserar den danska kyrkan.

  • 1062 Ärkebiskopen i Köln kidnappar den tyske kungen Henrik IV och tillsammans med ärkebiskopen i Bremen tilltvingar han sig makten i riket.

  • 1063 När franska soldater under kriget för att driva ut saracenerna ur Spanien attackerade judiska samhällen uppmanade påven Alexander II officerarna att inte skada judarna.

  • 1066 Normanderna erövrar Britannien. Wilhelm Erövraren blir kung. Under de följande månaderna bränns de flesta viktiga kyrkorna i England ner "genom olyckshändelser". Westminster Abbey öppnas.

  • 1070 Lanfranc utses till ärkebiskop av Canterbury. Han omorganiserar och reformerar den engelska kyrkan och återuppbygger katedralen i Canterbury.
    - Köpmän från italienska Amalfi grundar Johanniterorden som får ansvaret för Johannes döparens sjukhus i Jerusalem.

  • 1071 Seljuqerna (turkar) erövrar Jerusalem, besegrar Armenien och Persien och gör slut på det Bysantinska riket i Mindre Asien.

  • 1073 Påven Gregorius VII genomför viktiga reformer inom kyrkan. Den viktigaste är hans bestämda uppfattning att påven står över alla furstar och har rätt att avsätta dem. Vidare förklarar han att alla präster ska leva i celibat. Vid en synod i Rom slår han fast att påven har rätt att avsätta kejsare, att påvens auktoritet är Kristi auktoritet, att endast påvens auktoritet är universell, att påven (utan synod) kan avsätta biskopar utan prövning, att inget kyrkomöte är kanoniskt utan påvens godkännande, samt att den romerska kyrkan aldrig felat och aldrig "i evighet" kommer att fela.

  • 1075 Investiturstriden, konflikten mellan påve och kejsare om kyrkliga ämbetstillsättningar, inleds. En synod i Rom slår fast förbudet mot handel med kyrkliga ämbeten, prästäktenskap och allt världsligt inflytande på kyrkliga frågor. Påven Gregorius VII anser att kyrkan ska vara skild från staten och att lekmän inte ska kunna påverka kyrkliga angelägenheter. Följaktligen vägrar han den tyske kejsaren Henrik IV den traditionella rätten att utse biskopar. Kejsaren Henrik IV accepterar inte att påven fråntagit honom rätten att tillsätta biskopar, utan sammankallar ett kyrkomöte i Worms som förklarar påven avsatt.
    - Katedralen i Santiago de Compostela uppförs, den tredje populäraste vallfärdsorten efter Jerusalem och Rom.

  • 1076 Påve Gregorius VII sammankallar en synod i Lenden som bannlyser Henrik IV och förklarar honom avsatt.

  • 1077 Kung Henrik IV reser till Canossa för att be påven Gregorius VII om förlåtelse. Han förödmjukar sig genom att under tre dagar stå i snön utanför påvens residens tills denne låter häva bannlysningen.

  • 1078 Påven Gregorius VII förklarar att judar inte ska tillåtas inneha tjänster som gör dem överordnade kristna.

  • 1080 Den polske kungen Boleslaw II låter mörda biskopen av Krakow, Stanislaus, sedan denne uteslutit kungen ur kyrkan. Påve Gregorius bannlyser kung Boleslaw som fördrivs ur landet. Kung Henrik IV blir än en gång bannlyst av påven.
    - I Sverige vägrar kung Inge den äldre utföra hedniska offerriter vid templet i Uppsala och avsätts, men återtar tronen med våld och inför den romerskkatolska kristendomen. Påven Gregorius VII gratulerar Inge till hans seger. I Strängnäs stenas biskop Eskil till döds.
    - Wilhelm Erövraren skriver till biskopen av Rom (påven) och påminner om att Englands kung inte är skyldig honom någon trohet.
    - I Italien grundas Johanniterorden, en riddarorden med uppgift att skydda ett pilgrimssjukhus i Jerusalem.

  • 1081 Påven kritiserar Alfonso VI av Toledo i Spanien för att denne utnämnt judar till statstjänstemän. Judar tvingas betala extra skatter till stöd för den katolska kyrkan.
    - Den tyske kejsaren Henrik IV, som bannlysts av påve Gregorius VII, invaderar Italien och sammankallar ett kyrkomöte som utser ärkebiskopen av Ravenna till motpåve med namnet Clemens III.

  • 1082 Henrik IV belägrar Rom. De kyrkliga dignitärerna beslutar att hålla en synod för att lösa konflikten mellan Henrik IV och påve Gregorius VII.

  • 1083 I Sverige förstörs det hedniska templet i Uppsala och man börjar uppföra en kyrka på platsen.

  • 1084 Synoden i Rom beslutar att avsätta påve Gregorius och utser Clemens III till ny påve. Påve Clemens kröner Henrik IV till tysk-romersk kejsare, och kungen går genast till attack mot Gregorius sista fästen. Påven har dock kallat in normander till hjälp och dessa slår tillbaka tyskarna men plundrar även staden vilket resulterar i att påven drivs ut ur Rom av befolkningen och han beger sig i landsflykt till Salerno där han dör året därpå.
    - Eremitorden Kartusianorden grundas av Bruno av Köln.

  • 1086 Den danske kungen Knut mördas under mässan sedan folket gjort revolt mot de höga skatter och obligatoriska tionden han infört för att kunna bygga och renovera kyrkor.

  • 1088 Christodoulos av Patmos grundar Teologen Sankt Johannes kloster på ön Patmos där Jesus gav aposteln Johannes den framtidsuppenbarelse som beskrivs i Uppenbarelseboken i bibeln.
    - En munk från Cluny väljs till påve och tar namnet Urban II.

  • 1090 Ladislaus I av Ungern erövrar Kroatien och Dalmatien där han introducerar den romerska kristendomen, upprättar Zagrebs biskopsdöme och inleder förföljelser av dem som inte delar hans tro.

  • 1093 Den hängivne munken och teologen Anselm blir ärkebiskop av Canterbury i England. Han författar skriften "Varför blev Gud människa?" där han förklarar skälen till Jesu död, och utvecklar det ontologiska beviset för Guds existens.
    - Den franske munken Peter Eremiten återvänder från en pilgrimsresa till Jerusalem och vädjar till påven Urban II att göra något för att få slut på muslimernas trakasserier av de kristna pilgrimerna.

  • 1095 Påven Urban II får en vädjan från den bysantinske kejsaren Alexios Komnenos om att ingripa för att slå tillbaka de muslimska turkarna. Efter nio dagars samtal med sitt prästerskap tillkännager han vid kyrkomötet i Clermont att det första korståget ska inledas. "Gud vill det! Gud vill det!" ropar den församlade folkmassan.

  • 1096 Det första av totalt sju korståg med syfte att återerövra "den heliga graven", Jerusalem och Palestina ("det heliga landet") och göra det tryggare att vallfärda till Jerusalem inleds av en kombinerad styrka av väst- och östeuropeiska korsfarare. I Konstantinopel samlas mer än 30 000 män för att delta. I tyska Worms begår korsriddare massmord på cirka 800 judar. De enda överlevande är de som accepterar att bli tvångsdöpta.
    - Fanatiska "kristna" över hela Europa beger sig österut och plundrar, tvångsdöper och mördar. Tiotusentals judar mördas av härjande korsfarare på deras väg genom Frankrike och Tyskland. Peter Eremiten av Amiens startar ett folkligt korståg som dock krossas av turkarna.

  • 1097 Deltagarna i det första korståget når Konstantinopel, huvudstaden i det bysantinska riket. Kejsaren ger dem mat och fri lejd. Korsfararna tar kontrollen över Nicaea (nuvarande Iznik i Turkiet) och belägrar Antiokia.

  • 1098 Robert av Molesnes och Stephen Harding grundar ett kloster i franska Cistercien (nuvarande Cîteaux) och kallar munkarna cistercienser.
    - Korsfararna intar Antiokia efter sju månaders belägring och begår massmord på de turkiska invånarna.

  • 1099 Efter en månads belägring intar korsriddarna Jerusalem, anförda av Godfrey av Bouillon, bränner ner synagogor och moskeer och slaktar cirka 40 000 av stadens judiska och muslimska invånare. En historieskrivare berättar efteråt att "staden var fylld av lik och blod". Bland annat tvingar man in judar i en synagoga och bränner dem levande. Godfrey väljs till kung, antar titeln "Den heliga gravens försvarare" och upprättar "Jerusalems latinska rike".
    - Paschalis II väljs till påve.

  • 1100 De första pogromerna mot judar i Kiev. I flera upplopp plundrar pöbeln judiska hem.



  • © Thor-Leif Strindberg/AlltOmBibeln

    Påve Sergius IV
    Ruinerna av katedralen i armeniska Ani
    Kejsare Henrik II
    Knut den Store
    Biskop Hildebrand
    Kung Olaf Haraldson
    Påve Benedict IX
    Grottklostret i Kiev
    Nicholas II
    Wilhelm Erövraren
    Westminster Abbey
    Kung Henrik IV
    Christodoulos av Patmos
    Anselm av Canterbury
    Korsriddare