KORSTÅGENS TID

1100-talet

Påvarna startar flera korståg för att erövra Palestina och Jerusalem. Människor ur alla samhällsklasser sällar sig till korsfararna. De flesta korstågen misslyckas.
     Den romersk-katolska kyrkan etablerar sig i hela Skandinavien. Tron på Marias obefläckade avlelse sprider sig.
     På flera platser i Europa uppstår nu reformrörelser som förkastar den katolska kyrkans traditioner och prästerskapets rikedom och slapphet. Man vill se en återgång till den ursprungliga kristna tron. Kyrkan svarar med att förfölja rörelsernas medlemmar, och ledarna grips och bränns levande på bål.


  • 1101 Den danske kungen Knut, som mördats 15 år tidigare, martyr- och helgonförklaras.

  • 1103 Ett provinsiellt ärkestift inrättas i danska Lund för att betjäna Danmark, Sverige och Norge. Därmed blir Skandinavien till en separat kyrkoprovins som inte längre tillhör Hamburg. Ärkebiskopen är primat för hela Norden. Den förste ärkebiskopen i Norden blir biskop Asker.

  • 1104 Norden blir en självständig kyrkoprovins som inte längre tillhör Hamburg. Påven Paschalis II inrättar ett provinsiellt ärkestift i Lund (som då är danskt). Ärkebiskopen är primat för hela Norden.
    - I Konstantinopel bränner kyrkan Basilus Bogomilen och hans efterföljare på bål.
    - I södra Frankrike framträder en man vid namn Peter de Bruys och predikar omvändelse. Han vill rensa bort den romersk-katolska kyrkans dogmer och återuppväcka den ursprungliga kristna församlingen. Han får många efterföljare som beslutar att omvända sig och börja följa Guds ord. Petrobrusierna, som de kallas, förbjuder spädbarnsdop, lär att det korsformade avrättningsredskapet som Jesus dog på inte ska dyrkas, avvisar mässan, kritiserar böner för de döda och hävdar att Gud finns överallt och inte behöver några praktfulla kyrkobyggnader.

  • 1107 Londons konkordat finner en kompromisslösning mellan Englands kung Henrik I och påven i frågan om kungens rätt att tillsätta biskopar.

  • 1108 Kung Sigurd av Norge beger sig på en tre år lång pilgrimsfärd till Jerusalem och får efter hemkomsten bära namnet Sigurd Jorsalafar.

  • 1109 Korsriddare intar Beirut och hamnstaden Tripoli i norra Libanon och upprättar egna riken som ständigt angrips av turkarna.
    Ärkebiskop Anselm av Canterbury, en av medeltidens främsta tänkare, känd för sitt ontologiska gudsbevis, avlider.

  • 1110 Riddarna i det första korståget intar Sidon (nuvarande Sayda) i Libanon.
    - Henrik V av Tyskland invaderar Italien och kräver att påve Paschalis II ska återlämna allt land som Tyskland skänkt till kyrkan samt kröna honom till tysk-romersk kejsare.

  • 1111 Henrik V kommer till Rom för att krönas, men då påven offentliggör beslutet att kyrkan ska avsäga sig alla jordiska egendomar och bekänna sig till apostolisk fattigdom utbryter uppror. Henrik V tar med sig påven från Rom och tvingar honom sedan att kröna honom till Helig romersk kejsare.

  • 1113 Sankt Nikolas kyrka i Novgorod blir den första med den grekisk-ortodoxa kyrkoarkitekturens lökkupol. Johanniterorden får påvligt erkännande som en separat och självständig klosterorden.

  • 1115 Den burgundiske adelsmannen, teologen och författaren Bernhard grundar cisterciencerklostret i Clairvaux. Han och klostret blir ett viktigt centrum för andligt och politiskt inflytande. Han leder 1100-talets andliga förnyelse och 15 år senare har 90 kloster anslutit sig till Clairvaux.

  • 1118 Baldwin II kröns till kung av Jerusalem. Baldwin stöder de religiösa militära ordnarna och utvidgar Jerusalems latinska kungarike.
    - Den svenska drottning Ragnhild av Tälje, gift med Kung Inge den yngre, vallfärdar till Rom och Jerusalem.

  • 1119 Påve Gelasius II avlider i Cluny dit han har flytt för att undgå konflikten mellan påvedömet och den tysk-romerske kejsaren.

  • 1120 Hugh de Payens grundar Tempelriddarorden (krigarmunkar) i Jerusalem i syfte att skydda pilgrimerna. De beväpnade munkarna avger fatttigdoms-, kyskhets- och lydnadslöfte.
    - Påven Urban II förklarar att judar ska tolereras. Även om korstågen riktade sig mot muslimerna i det Heliga landet, åstadkom skarorna av korsfarare omätligt lidande även bland judarna som liksom muslimerna betraktades som kristenhetens fiender.
    - Södertörns apostel, Botvid, lider martyrdöden. Han har blivit omvänd till den kristna tron under en affärsresa till England och återvänt hem till Sverige som missionär. Han blir ihjälhuggen med yxa av en slav som han köpt för att kunna ge fri.
    - Sverige är nu indelat i sex stift - Skara, Linköping, Tuna (Eskilstuna), Strängnäs, Sigtuna och Västerås.

  • 1121 Påve Calixtus II och kejsaren i det Heliga romerska riket, Henrik V, undertecknar konkordatet (fördraget) i Worms som löser "investiturstriden" mellan påvedömet och det tysk-romerska riket genom att ge kejsaren vetorätt över kyrkan vad det gäller tillsättandet av prästerskapet.

  • 1123 Det första laterankonciliet stadfäster förbudet för präster att gifta sig.

  • 1124 Hertig Boleslas III av Polen, som erövrat Pommern (norra delen av moderna Polen) hotar invånarna i Stettin med militära åtgärder om de vägrar omvända sig efter att ha hört biskop Ottos förkunnelse. Otto uppges ha kunnat döpa 11 165 personer i Pommern.

  • 1126 Kyrkan bränner petrobrusianernas ledare Peter de Bruys på bål.

  • 1127 Påve Honorius I exkommunicerar kung Roger II av Sicilien sedan denne rest krav på delar av det italienska fastlandet. Han tvingas dock senare utnämna honom till hertig av Apulien i södra Italien.

  • 1129 Tempelherreorden (tempelriddarna) erkänns formellt av påven.

  • 1130 Påven Honorius II dör och Innocentius II utses att efterträda honom. Roger II av Sicilien stöder emellertid motpåven Anacletus II. Innocentius flyr till Frankrike och Anacletus kröner Roger till kung. Därmed kommer Roger II i konflikt med den politiskt mäktige cisterciencermunken Bernhard av Clairvaux som stöder Innocentius.

  • 1135 Moses Maimonides, den moderna sefardiska judendomens fader, föds. Hans skrifter kommer att för alltid påverka både judendom och islam.

  • 1137 Benediktinermunkar bygger om kyrkan i klostret i Saint-Denis på ett sätt som innebär gotikens genombrott.

  • 1139 Det andra laterankonciliet (det tionde ekumeniska kyrkomötet) fördömer den italienske kyrkoreformatorn Arnold av Brescia som kräver att kyrkan ska leva i radikal fattigdom. Konciliet löser den påvliga konflikten genom att förklara den landsflyktige Innocentius II vara den rättmätige påven.

  • 1141 Ett kyrkomöte i Sens, sammankallat av Bernhard av Clairvaux, fördömer filosofen Pierre Abelard som villolärare för hans syn på treenigheten och hans böcker bränns.

  • 1144 Judar i engelska Norwich anklagas för ritualmord. Judiska ledare dödas.
    - Den skandinaviske biskopen Eskil i Lund grundar Herrevadskloster i Ljungbyhed, det första danska munkklostret av cistercienserorden. Cistercienser-orden grundar även ett kloster i Alvastra och ett i Nydala.

  • 1145 Bernard av Clairvaux uppmanar till ett nytt korståg för att rädda det belägrade latinska riket i Jerusalem. Påven Eugenius III tillkännager det andra korståget.

  • 1146 Kungarna Ludvig VII av Frankrike och Konrad III av Tyskland leder en halv miljon man mot Jerusalem, men man uppnår ingenting. De flesta riddarna dör i Mindre Asien av svält, sjukdomar och stridsskador.
    - Kung Erik III Lam av Danmark abdikerar och blir munk, vilket resulterar i strider om tronen och en delning av riket.

  • 1147 Korsriddare i Tyskland mördar 20 judar i Wurzburg. I Belitz mördas alla judar. 150 judar mördas i Böhmen. Även i Frankrike angrips judiska samhällen.

  • 1150 Den mest svårgripbara av alla medeltida kristna riktningar, katarerna, framträder. Katarerna är motståndare till prästerskap och sakrament, men även till samhället som helhet. De är påverkade av bogomilerna i öst och deras lära har inslag av manikeism, docetism, monarkianism, gnosticism och hinduism. Det finns ingen läromässig enighet bland de olika grupperna av katarer, men alla uttrycker någon form av dualism. De tror på två motsatta principer: en andlig och god, en materiell och ond.
    - I Norge uppförs stavkyrkan i Borgund.
    - Den svenske kungen Erik "den Helige" och den engelskfödde biskop Henrik leder ett korståg till sydvästra Finland för att förmå finnarna att omvända sig till den nya religionen. Kung Eriks standar föreställer ett gult kors på blå botten. När finnarna vägrar att låta döpa sig angriper han dem med sin här, besegrar dem och tvingar dem att mottaga dopet.

  • 1152 Norges första ärkebiskop utses och han gör Nidaros till sitt ärkesäte.
    - Ett separat ärkestift för Sverige inrättas i Uppsala. Den första nationella synoden hålls i Linköping under ledning av den påvliga legaten, biskop Nicholas av Albano (sedermera påve under namnet Hadrianus IV). Svenskarna åläggs att betala årlig skatt till påvestolen, s. k. Peterspenning.
    - Fredrik I (Barbarossa) kröns till tysk kung i Frankfurt. Han blir senare kejsare av det Heliga romerska riket.

  • 1155 Korsriddaren Berthold av Kalabrien och 10 av hans följeslagare grundar Karmeliterorden då de börjar leva som eremiter på berget Karmel i det latinska kungariket Jerusalem.

  • 1157 Kung Erik den helige och den engelskfödde biskop Henrik leder ett korståg till sydvästra Finland för att omvända finnarna till kristendomen. Hans standar föreställer ett gult kors på blå botten.

  • 1159 Den engelske teologen och filosofen Johannes av Salisbury publicerar "Policraticus" med en teori om separation mellan kyrka och stat men med staten underordnad kyrkan. Den tysk-romerske kejsaren Fredrik I Barbarossa i konflikt med påvemakten. Vid påvevalet utser han en motpåve, Viktor IV, till den kanoniskt valde Alexander III.

  • 1160 Påven Alexander III bannlyser den tysk-romerske kejsaren Fredrik I Barbarossa.
    - Paris biskop Maurice de Sully påbörjar arbetet med kyrkan Notre Dame.

  • 1162 Fredrik I Barbarossa tågar in i Italien och erövrar Milano men tvingas sedan gå till reträtt.
    - Thomas Becket blir ärkebiskop av Canterbury.

  • 1163 Kyrkomötet i Tours avråder från styckning av människokroppar, vilket var vanligt för att det skulle gå lättare att transportera hem de korsfarare som dödats i korstågen.
    I Köln bränns katarer på bål på uppmaning av Eckbert, abbot i Schonau.

  • 1164 Sverige blir egen kyrkoprovins. Påven Alexander III gör Uppsala till biskopsstift och Stefan av Alvastra, den första svenske ärkebiskopen, installeras.
    - I Roma på Gotland grundas ett cistercienserkloster.
    - Benrester som anses tillhöra "de tre vise männen" förs som reliker till katedralen i Köln.

  • 1170 Egyptens koptiska kristna drabbas av en period av förföljelser. De muslimska härskarna fruktar att de ska stödja korsfararna och därför förbjuds de att inneha offentliga befattningar eller rida på hästar. Vidare förbjuds kyrkklockor, kors och religiösa processioner. Alla kyrkväggar målas svarta. När korsriddarna har besegrats lättar restriktionerna.
    - Henrik II av England låter mörda Thomas Becket, ärkebiskop av Canterbury.

  • 1171 Påven Alexander III upprättar regler för kanonisering av helgon och beslutar att endast kyrkan i Rom kan kanonisera helgon.
    - Påven utfärdar bullan Non parum animus noster som jämställer krig mot ester och finnar med pilgrimståg till det Heliga landet.
    - Anklagelser om ritualmord i franska Blois. Alla judar - 34 män och 17 kvinnor - torteras och bränns på bål.

  • 1173 Påven Alexander III helgonförklarar Thomas Becket. Kung Henrik II gör bot i katedralen i Canterbury för sin roll i mordet på Becket.

  • 1174 Handelsmannen Peter Waldo från Lyons i Frankrike grundar en predikorörelse som blir känd som "valdenserna". Det är en reformrörelse som menar att kristna bör leva som apostlarna och söka sanningen i Bibeln snarare än i medeltidskyrkans traditioner. Valdenserna förkastar det katolska prästerskapets rikedom och slapphet liksom seder och trosuppfattningar som avlatshandeln, transsubstantiationen, skärselden etc. Man vägrar avlägga ed, avvisar böner för de döda och kritiserar dyrkan av korset. Man erkänner endast tre sakrament - dop, årlig nattvard och bikt - och lägger tonvikten vid moralisk renhet och ett enkelt liv. Valdenserrör4elsen får spridning men förföljs av kyrkan.

  • 1177 Fredrik I Barbarossa och Alexander III skriver under "Venedigfördraget" som gör det möjligt för kejserliga och kyrkliga krafter att sluta konkurrera och i stället enas i kampen mot kättare som fiender till både kyrka och stat.

  • 1179 Påven Alexander III godkänner valdenserna men förbjuder dem att predika utan det lokala prästerskapets tillåtelse. Waldo avvisar förbudet och säger att han ämnar lyda Gud, inte människor.
    - Det tredje laterankonciliet beslutar om kraftfulla åtgärder mot valdenser och albigenser. Man föreskriver att världsliga straff kan tillgripas mot den som har en annan tro än den romersk-katolska.

  • 1182 Katedralen Notre Dame invigs. Kung Filip II förvisar alla judar från Frankrike.

  • 1184 Påven bannlyser Peter Waldo, ledare för den växande valdensiska rörelsen, och förklarar att valdenserna ska inkluderas i listan över kättare som fördöms av kyrkan därför att de predikar utan tillstånd.
    - Kyrkan inrättar inkvisitionen - en kyrklig domstol med uppgift att spåra upp och döma oliktänkande till straff som sedan verkställdes av statsmakten. Inkvisitionsdomstolar införs i det ena stiftet efter det andra.

  • 1187 Den muslimske generalen Saladin besegrar korsriddarna i slaget vid Hattin och befriar Jerusalem som varit ockuperat av frankerna i 88 år.

  • 1189 När Rikard I (Lejonhjärta) kröns attackeras judiska samhällen i London och York. Kungen bestraffar angriparna och tillåter judar som genomgått tvångsdop att återgå till judendomen.
    - Tredje korståget inleds anfört av den helige romerske kejsaren Fredrik Barbarossa, Englands kung Rikard Lejonhjärta och Frankrikes kung Filip Augustus II.

  • 1190 Den tyska adeln grundar Tyska orden, en andlig riddarorden, för att riddarna ska delta i korståget. I engelska York begår judar självmord för att slippa underkastas "kristet" tvångsdop. I engelska Bury St Edmonds mördas 57 judar av härjande korsriddare. Fredrik I (Barbarossa) drunknar på vägen till Palestina.

  • 1191 I Frankrike omringas staden Bray av kung Filips styrkor. Judarna får välja mellan att döpas eller dö. Många begår självmord. Kung Filip låter bränna 100 stycken.

  • 1192 En svekfull vägvisare leder pilgrimerna i det tredje korståget ut i öknen där hungersnöd, sjukdom och desertering minskar deras antal från 100 000 till 5000 man. Englands kung, Rikard Lejonhjärta, kommer överens med Saladin om vapenvila och förhandlar fram rätten för kristna att besöka Jerusalem.
    - Byggandet av katedralen i Chartres påbörjas.

  • 1194 I Norge tvingar Sverre Sigurdsson fyra biskopar att kröna honom till landets kung. Påven exkommunicerar både honom och biskoparna och ärkebiskopen förklarar Sverre avsatt, men han fortsätter att regera och följden blir inbördeskrig.

  • 1196 Kung Stevan Nemanja av Serbien avsäger sig kronan och blir munk i klostret Athos.

  • 1197 Kung Knut IV av Danmark leder ett korståg till Estland.

  • 1198 Kardinal Lothario Conti väljs till påve och antar namnet Innocentius III. Vid en ceremoni i palestinska Acre (numera Akko) ombildas Tyska orden, som grundats för sjukvård, till en riddarorden med syfte att bekämpa muslimerna.

  • 1199 Påven skickar cisterciensermunkar till Languedoc för att ta itu med katarerna som är talrika i det området.
    - Bosnien blir en öppet bogomilsk stat när Kulin, ban av Bosnien, och 10 000 undersåtar offentligt förkunnar den bogomilska tron. De bosniska bogomilerna går under benämningen "patarener".
    - Englands kung Rikard Lejonhjärta avlider 41 år gammal.

  • 1200 Judarna drivs ut ur England.
    - Det fjärde korståget startar.
    - I Sverige utfärdar kung Sverker den yngre donations- och privilegiebrev för Uppsala domkyrka. Prästerna får rätt att dömas i egna kyrkliga domstolar och det blir obligatoriskt att erlägga tionde (en tiondel av inkomsten) till kyrkan.



  • © Thor-Leif Strindberg/AlltOmBibeln

    Påve Paschalis II
    Korsriddare
    Romarrikets kejsare Henrik V
    S:t Nikolas katedral i Novgorod
    Bernhard av Clairvaux
    Tempelriddare
    Pierre Abelard
    Kung Louis (Ludvig) VII
    Kung Fredrik I Barbarossa
    Påven Alexander III
    Englands kung Henry (Henrik) II
    Mordet på ärkebiskop Thomas Becket
    Peter Valdo
    Notre Dame, Paris
    Philippe II
    Sultan Saladin
    Rikard Lejonhjärta
    Påven Innocentius III