KLOSTRENS TID

400-talet

Den romerske biskopen Leo I börjar skapa det som sedermera blir medeltidskyrkan. Han förklarar att biskopen i Rom är aposteln Petrus efterträdare och därmed hela kristenhetens överhuvud. Kyrkomötet i Kalcedon ger honom och hans efterträdare titeln "påve".
     Martyr- och relikkulten breder ut sig. Förhärligandet av jungfru Maria växer. Kyrkobyggnaderna pryds med målningar och statyer. Gamla och Nya testamentet översätts till latin.
      I protest mot den officiella, institutionaliserade kristendomen utvecklas det enkla klosterlivet. Klostren blir centra för undervisning och viktiga verktyg för missionen. "Ökenfäderna" beger sig ut i öknen för att be och vara ensamma med Gud.


  • 401 En sextonårig engelsk pojke vid namn Maewyn Succat förs av pirater till slaveri på Irland, men flyr sex år senare.
    - Augustinus skriver "Om munkars arbete" där han kritiserar uppfattningen att munkar inte behöver arbeta utan kan leva på allmosor.

  • 402 Det Västromerska rikets styre flyttas från Milano till Ravenna, som är lättare att försvara.

  • 404 Johannes Chrysostomos landsförvisas på livstid till Armenien.

  • 405 Hieronymus färdigställer sin översättning av Gamla testamentet och sin revision av Nya testamentets latinska text. Resultatet kallas "Vulgata" och blir den västliga kristna kyrkans officiella version. Bibeln bevaras av munkar som kopierar den om och om igen för hand.
    - Vid kyrkomötet i Seleukia förklarar sig den persiska kyrkan självständig från Antiokia och Rom. Den asketiske munken Maron grundar den maronitiska kyrkan i Syrien.
    - I Armenien publiceras en översättning från grekiska till armeniska av Nya testamentet samt Ordspråksboken. Den kallas den "mesropianska bibeln" eftersom den använder munken Mesrop Mashtots armeniska alfabete.

  • 407 Johannes Chrysostomos dör.

  • 408 Visigoterna, ledda av Alarik, belägrar Rom.

  • 409 Yazdegerd I av Persien utfärdar ett toleransedikt som ger de kristna rätt att hålla gudstjänst.

  • 410 Visigoterna intar och plundrar Rom.

  • 411 De kristna i den östra delen av Syrien firar Alla helgons dag på fredagen i påskveckan.

  • 415 Vid kyrkomötet i Jerusalem anklagas den keltiske munken Pelagius för kätteri sedan han förnekat arvsynden och behovet av dop och förklarat att om Gud begär av människan att hon ska vara god, så måste hon också kunna vara god av egen kraft. Han fördöms av Augustinus och utesluts ur kyrkan.
    - Den östromerske kejsaren Theodosius II fördriver judarna från Alexandria och förbjuder judar att bygga nya syngogor.
    - Augustinus, biskop av Hippo, skriver: "Den sanna bilden av hebréen är Judas Iskariot som sålde Herren för silverpenningar. Juden kan aldrig förstå Skriften och kommer för alltid att bära skulden för Jesu död".

  • 417 Påven Innocentius I fördömer den keltiske munken Pelagius som förkastar föreställningar som arvsynd och predestination och menar att människan är god till sin natur.

  • 418 Hieronymus, som översatt bibeln till latin (Vulgata), skriver om en judisk synagoga: "Om man kallar den en bordell, en ondskans boning, Djävulens tillflykt, Satns fäste, en plats att fördärva själen, en avgrund fylld av alla tänkbara katastrofer eller vadhelst man vill, så uttrycker man sig likväl mildare än den förtjänar."
    - Biskop Severus av Mallorc tvingar judar att "omvända" sig. En pöbel som uppeggats av biskopen angriper judar på gatorna och bränner synagogan. Slutligen ger den judiska kolonins ledare upp och 450 judar ansluter sig till den kristna kyrkan.
    - Pelagius fördöms som irrlärare av ett kyrkomöte i Karthago.

  • 420 En kristen präst i Persien förstör ett zoroastriskt eldstempel. Resultatet blir att de kristna utsätts för förföljelser under ett par års tid.
    - Hieronymus avlider.

  • 422 Celestine väljs till biskop (påve) av Rom.

  • 424 Den östliga kyrkans patriark förklarar sig jämbördig med Antiokia och Rom.

  • 425 Den judiska Sanhedrin i Tiberius avskaffas för gott av romarna, efter påtryckningar från kyrkan.
    - Herat och Samarkand får sina första biskopar.

  • 426 Teologen Augustinus fördigställer skriften "De Civitate Dei" ("Guds stad") där han hävdar att historiens lopp är en följd av den osynliga konflikten mellan synd och frälsning, mellan människans stad och Guds rike. Vidare förkunnar han frälsningen genom enbart tro.

  • 428 Den syriske munken Nestorius utses av den östromerske kejsaren Theodosius II till patriark av Konstantinopel. Enligt Nestorius fanns det två separata personer i Jesus Kristus - en gudomlig och en mänsklig. Nestorius vänder sig därför mot bruket att kalla Maria för "Guds moder". Eftersom hon endast fött Kristi mänskliga natur till världen, inte den gudomliga, borde hon i stället kallas Kristi moder. Denna "tvånaturslära" väcker stark opposition, särskilt från Kyrillos av Alexandria.

  • 429 Vandalerna invaderar Nordafrika.

  • 430 Augustinus dör i samband med att vandalerna belägrar Hippo.
    - Vid synoden i Rom fördömer Kyrillos av Alexandria munken Nestorius "tvånaturslära".

  • 431 Det tredje ekumeniska kyrkomötet som samlas i Efesus fördömer Nestorius lära om att Jesus föddes som människa men förvandlades till Guds son genom dopet. Nestorius avsätts och kyrkomötet förklarar att Jesus bara har en natur - gudomlig. Han var Gud "i köttet", dvs i fysisk gestalt. Man fastslår vidare formellt att Maria är Guds moder, och Mariakulten sprids västerut. Nestorianismen sprider sig senare i Syrien och Persien.

  • 432 Församlingen i Alexandria firar Jesu födelse den 25 december för första gången.

  • 433 Patrick, en engelsman av prästfamilj (född Maewyn Succat) som varit slav på Irland som tonåring, återvänder dit som biskop och blir "Irlands apostel". Han omvänder kung Laoghaire till kristendomen, organiserar, evangeliserar, hjälper fattiga, leder massor av irländare till den kristna tron, etablerar Armagh som kyrkligt centrum, grundar kloster och vinner både aktning och politisk makt. Det irländska klosterlivet står nära den egyptiska typen.

  • 436 Nestorius förvisas till Egypten.

  • 439 Vandalerna intar Karthago.

  • 440 Leo I blir påve i Rom. Han kritiserar sin församling för att blanda samman kristendom och Soldyrkan och tillrättavisar dem sedan de hyllat solen innan de gått in i Peterskyrkan.

  • 445 Klostret i nordirländska Armagh grundas. Den romerske kejsaren Valentinianus III befaller att alla biskopar i den västliga kyrkan måste lyda påven i Rom.

  • 449 I Efesos hålls en synod som påven Leo I kallar "rövarsynoden" därför att man där - mot hans vilja - förklarar att Jesus enbart är av gudomlig natur.

  • 450 Kejsar Theodosius II dör och efterträds av Marcianus.
    - En okänd författare i Spanien eller Gallien skriver den athanasianska trosbekännelsen, Symbolum Quicunque, en sammanfattning på latin av definitioner inom treenighetslära och kristologi. De första brittiska klostren grundas i Wales.

  • 451 Det fjärde ekumeniska kyrkomötet i Chalcedon förklarar att Jesus var både sann människa och sann Gud. Nestorianerna (i Syrien) och monofysiterna (i Armenien, Syrien och Egypten) tar bestämt avstånd från denna definition. Nestorianerna menar att Jesus var mänsklig men inte gudomlig. Monofysiterna menar att Jesus hade en enda kombinerad gudomlig-mänsklig natur. Resultatet blir en schism mellan de österländska kyrkorna och den västliga katolska kyrkan. Den armeniska kyrkan förklarar sig oberoende från Rom och Konstantinopel. Den koptiska kyrkan isolerar sig från de övriga kristna kyrkorna.
    - Konstantinopel och Jerusalem blir patriarkat. Kyrkomötet beslutar om följande rangordning mellan det romerska imperiets fem patriarkat: Rom, Konstantinopel, Alexandria, syriska Antiokia och Jerusalem, den s.k. pentarkin.

  • 452 Påven Leo I förklarar att biskopen av Rom, i egenskap av direkt efterträdare till aposteln Petrus, står över alla andra biskopar och har skyldighet och myndighet att ha omsorg om hela kyrkan.
    - Hunnerhövdingen Attila och hans styrkor tränger in i Italien. Påve Leo I möter honom utanför Rom och förhandlar fram en överenskommelse som innebär att Attila ska skona staden.

  • 455 Rom plundras av vandalerna.

  • 457 Babaeus/Babowai blir biskop ("katholiko") av Seleukia-Ktesifon. Leon I utses till kejsare av Bysans. Han är den förste östromerske kejsaren som kröns av patriarken av Konstantinopel.

  • 459 Den syriske asketen Symeon Styliten dör efter att ha tillbringat 36 år högst upp på en pelare vid klostret Qalat Siman i syriska Thelanissos där han bad, fastade och predikade.

  • 460 Påven Leo I förbjuder prästerna att gifta sig.
    - Den persiske kungen Firuz förföljer judarna som utvandrar till Arabien.

  • 463 Den engelske missionären Patrick dör. Han har länge verkat på Irland och blir senare Irlands skyddshelgon.

  • 476 Goterna intar Rom och avsätter den siste romerske kejsaren i Väst, Romulus Augustulus. Efter det Västromerska rikets undergång råder politiskt kaos. Kyrkan samlas kring Roms biskop ("påven") och är nu fri från politiskt inflytande.

  • 481 Kejsaren Zeno stänger den nestorianska skolan i Edessa och tvingar de nestorianska lärde att fly till Persien.

  • 483 De kristna i Sasaniderriket (Iran) får rätt att utöva sin religion.

  • 484 Kyrkomötet i persiska Beth Papat antar den nestorianska läran (om Jesu två naturer) som den officiella teologin inom den östsyriska kyrkan som har sitt centrum i Edessa.
    - En romersk synod exkommunicerar Acacius av Konstantinopel, vilket markerar den första officiella brytningen mellan de två kyrkorna.

  • 489 En "kristen" pöbel sätter eld på synagogorna i Antiokia och kastar kropparna av mördade judar i elden.

  • 494 Påven Gelasius I tillkännager att den 14 februari ska vara den helige Valentins dag, dagen innan romarna firar sin Lupercalia-fest (en kärleksfest för unga).

  • 496 Frankernas kung Klodvig I ansluter sig till den romersk-katolska kyrkan. I katedralen i Rheims döps han och 3000 av hans soldater av biskop Remy, och Klodvig blir den förste katolske germankungen. Kungen och hans styrkor uppvisar dock ingen sinnesändring efter sin "omvändelse", utan förblir grymma och hänsynslösa krigare som genom sina erövringar banar väg för Karl den Stores "Heliga romerska rike".

  • 499 Den Babyloniska Talmud sammanställs för judarna i öst. Den är mycket mer ortodox än den västerländska Talmud.
    - Vid ett kyrkomöte i staden Ktesifon, vid östra stranden av Tigris, bryter nestorianerna med den övriga kyrkan.

  • 500 Vid sekelskiftet finns bibeln helt eller delvis översatt till 13 språk.



  • © Thor-Leif Strindberg/AlltOmBibeln

    Augustinus
    Eusebius Hieronymus
    Östroms kejsare Theodosius II
    Nestorius
    Kyrillos av Alexandria
    Biskop Patrick, Irlands apostel
    Ruiner efter Karthago
    Simeon Styliten
    Gelasius
    Kung Klodvig I