KYRKOMAKTENS TID

500-talet

Kristendomen sprider sig i hela Mellanöstern. I Europa ökar den romersk-katolska kyrkans inflytande i och med att frankernas kung Klodvig anslutit sig till kristendomen.
     Olika kulturer inkorporeras i kyrkan och den västliga (romerska) kyrkan antar diverse ceremonier av hedniskt ursprung. Grunden läggs till det medeltida påvedömet. Vandaler, heruler och ostrogoter försöker överta det romerska rikets position, men det blir slutligen den katolska kyrkan som fyller det maktvakum som uppstått i och med romarrikets fall. Kyrka och stat flätas nu samman alltmer.
     Den östromerske kejsaren Justinianus gör ett försök att återupprätta det fallna Romarriket.


  • 506 Vid kyrkomötet i Dvin avvisar den armeniska kyrkan beslutet vid kyrkomötet i Kalcedon att Kristus är en person i två naturer. I fortsättningen är den armeniska kyrkan monofysitisk, dvs den håller fast vid läran att det endast finns en enda gudomlig-mänsklig natur hos Kristus.
    - Även i Egypten, Etiopien och Syrien finns det monofysitiska församlingar.
    - En "kristen" pöbel förstör synagogan i Daphne nära Antiokia och begår massmord på hela den judiska församlingen.

  • 511 Den monofysitiske patriarken av Konstantinopel, Timoteus, inför den nicaenska trosbekännelsen i liturgin. I franska Orleans presiderar den frankiske kungen Klodvig I (som anslutit sig till romersk-katolska kyrkan) över ett kyrkomöte.

  • 516 Sigismund blir burgundisk kung. Under sin tid vid makten får han burgunderna att lämna den arianska kristendomen och i stället ansluta sig till den av kyrkomötena fastslagna romersk-katolska tron.

  • 517 Ett kyrkomöte i Epaone i Burgund förbjuder prästerskapet att jaga.

  • 519 Den "kristna" befolkningen i Ravenna angriper judar och bränner ner syngogan.

  • 523 Judarna i Yemen begår massmord på landets kristna befolkning. Kungen av Abyssinien, Elesbaan, hämnas genom att genomföra en fruktansvärd slakt på Yemens judar.

  • 525 Munken Dionysius Exiguus, romersk teolog och matematiker, räknar ut att Jesus skulle ha fötts 753 år efter Roms grundläggande och anger Jesu födelsedag till den 25 december. Födelseåret kallar han för Anno Domini (Herrens år) 1. Både år och datum är fel, men han föreslår att tideräkningen ska utgå från detta Jesu förmodade födelseår - och felet upprepas fortsättningsvis i alla kristna kalendrar.

  • 526 Antiokia drabbas av jordbävning och en kvarts miljon människor omkommer.

  • 527 Justinianus blir regent över det byzantinska (östromerska) riket. Byzantium inför anti-judiska lagar och praktiskt taget alla judar lämnar det östromerska riket.

  • 529 Kyrkans växande sekularisering får Benedetto av Nursia att grunda ett klostersamhälle i italienska Monte Cassino. Hans Benediktinerorden (där abboten har absolut makt) blir den mest inflytelserika för århundraden av klosterväsende i väst. Med åren kommer Benediktinermunkarna att förändra Europa.
    - Kyrkomötet i Orange fördömer pelagianismen och accepterar Augustinus frälsningslära.
    - Kejsare Justinianus stänger den nästan tusen år gamla filosofiskolan i Aten på grund av "okristen verksamhet" och ersätter den med en kristen skola. Därmed sopar han bort de sista resterna av hedendom i Romarriket.

  • 530 Benediktinermunken Cassiodorus uppmuntrar munkarna att kopiera manuskript med klassisk litteratur.

  • 533 Mercurius väljs till påve och tar namnet Johannes II. Han är den förste påve som tar ett nytt namn vid sitt tillträde.
    - Den romerske befälhavaren Belisarius leder ett fälttåg till Nordafrika och besegrar vandalerna vars arianska kungarike åter blir en romersk provins.

  • 535 Kyrkomötet i Claremont beslutar att inga judar får inneha några officiella befattning.
    - Kejsare Justinianus stänger Isistemplet i Philae vid Egyptens gräns mot Nubien.

  • 537 Kejsare Justinianus general Belisarius låter mörda påven Silverius och ersätter honom med påven Vigilius. Kyrkan Hagia Sophia (Heliga Visdomen) i Konstantinopel invigs.

  • 538 Judar förbjuds på nytt att ha kristna tjänare (vilket innebär att de inte kan driva jordbruk). Tredje och fjärde kyrkomötet i Orleans förbjuder judar att visa sig offentligt under påsktiden.

  • 541 Jakob Baradai, biskop av Edessa, organiserar den monofysitiska kyrkan i västra Syrien (den syrisk-ortodoxa kyrkan), som sprider sig till Armenien och Egypten (den koptisk-ortodoxa kyrkan).

  • 542 Pesten, som härjat i Konstantinopel, sprids med egyptiska och syriska råttor till Europa och orsakar svår svält och många dödsfall på kontinenten.
    - Den monofysitiske syriske munken Johannes blir biskop av Efesus.
    - Patriarken Efraim av Antiokia håller ett kyrkomöte som fördömer Origenes läror.

  • 545 Kejsaren Justinianus förtrycker anhängarna av manikeismen, som är en säregen blandning av kristendom, zoroastrism och buddhism, och försöker tvinga dem att ansluta sig till kristendomen. Ingen kan naturligtvis byta övertygelse på kommando - och konsekvensen blir att han låter tortera dem, döda dem, kasta deras döda kroppar i havet och konfiskera deras egendom...

  • 548 Detta är sista året som de kristna i Jerusalem firar Jesu födelse den 6 januari. I fortsättningen firar man jul den 25 december (på "solgudens" dag).

  • 550 Pestens år i Britannien. Epidemin ses som ett uttryck för Guds vrede över ett dekadent samhälle och klosterväsendet förvandlas till en massrörelse.
    - Kristendomen introduceras i Wales.

  • 552 Kejsare Justinianus startar Europas silkesindustri genom att skicka missionärer att smuggla ut silkesmaskar från Kina och Ceylon.

  • 553 Det femte ekumeniska kyrkomötet (det andra som hålls i Konstantinopel) avslutas efter att ha fördömt den nestorianska läran, som säger att den inkarnerade Jesus var två separata personer - en gudomlig och en mänsklig - i stället för en person med två naturer.

  • 556 Den irländske abboten Columbanus grundar klostret Durrow på Irland.

  • 563 Columbanus beger sig till Skottlands västkust, där han på ön Iona grundar ett kloster som ska bli ett stort lärdomscentrum. Därifrån leder han sedan kristnandet av Skottland.
    - Ett kyrkomöte i Braga förklarar att Satan ursprungligen var en god ängel som skapats av Gud.

  • 565 Kristendomen sprids i Britannien. Kejsare Justinius II utfärdar ett dekret om att Frälsarens födelse ska firas den 25 december i hela Romarriket.

  • 570 I Mekka föds profeten Mohammed.

  • 573 Gregorius utnämns till biskop av Tours.

  • 580 Benediktinerklostret Monte Cassino plundras och förstörs av lombarder och munkarna flyr till Rom.

  • 585 Biskop Johannes av Efesus skriver en kyrkohistoria i tre volymer samt ett verk om helgonen i Öst.
    - Den armeniske biskopen Kardutsat och sju präster beger sig på en missionsresa till stäpperna norr om Kaukasus. Han döper många hunner och översätter böcker till deras språk.
    - Visigoternas kung Leovigild, som anslutit sig till den arianska kristendomen, slår ner ett uppror som leds av hans son Hermenegild, som övergått till den katolska kristendomen. Leovigild låter avrätta sin son.

  • 587 Leovigilds efterträdare Rekared överger den arianska läran och ansluter sig till den romersk-katolska kyrkan.

  • 588 Hela det visigotiska folket anser plötsligt att arianismen är fel och katolicismen är rätt och blir katoliker precis som sin kung.

  • 589 Vid en lokal synod i spanska Toledo görs ett tillägg - "filioque" - till den nicenska trosbekännelsen. Tillägget säger att den Helige ande inte utgår enbart från Fadern utan även från Sonen. Denna ändring antas av kyrkan i Rom (den västliga kyrkan) men avvisas helt av de ortodoxa och orientaliska kristna i öst.
    - Den irländske munken Columbanus reser till europeiska kontinenten med 12 följeslagare och predikar och bygger kyrkor. De grundar också flera kloster i Schweiz, Burgund och norra Italien.
    - Italiens lombarder omvänds till kristendomen.
    - Den visigotiske kungen Rekared ger order om att barn i blandäktenskap ska tvångsdöpas.

  • 590 Pest i Rom. Benediktinermunken Gregorius blir påven Gregorius I, kallad "den Store". Han kräver påvestyre i ett försök att samla det italienska motståndet mot langobarderna. Han reformerar lagarna, reparerar akvedukterna och delar ut spannmål till de fattiga. Hans ledarskap påskyndar i hög grad påvedömets utveckling och får enormt inflytande på Europa. Han genomför viktiga liturgiska reformer och förändringar i kyrkans administration, som stärker påvedömets makt och prestige. Han förespråkar också sång, i synnerhet vad som senare kommer att kallas den gregorianska sången.
    - Columbanus av Irland fortsätter sitt framgångsrika missionsarbete på den europeiska kontinenten och grundar kloster i Frankrike.

  • 591 Påven Gregorius I förbjuder tvångsanslutning av judar till kristendomen och kritiserar biskoparna av Arles och Marseilles som tillåtit tvångsdop av judar i Provence.

  • 594 Slut på pesten som börjat spridas femtio år tidigare och nu har halverat Europas befolkning.

  • 596 Påven Gregorius I sänder munken Augustinus och 40 munkar till de brittiska öarna för att omvända engelsmännen till kristendomen. Gregorius bemyndigar honom att utveckla liturgin speciellt för det engelskspråkiga folket och därmed inleds den anglikanska kyrkotraditionen.

  • 597 Munken Augustinus anländer till England och döper den saxiske kungen Ethelbert, vilket leder till utvecklandet av den keltiska kristendomen. Kristendomen sprids snabbt i de anglosaxiska smårikena. Cirka 10 000 engelsmän döps och ansluter sig till den romerska kyrkan.

  • 599 En synagoga i norditalienska Caraglio förstörs och påven Gregorius I kräver att judarna ska få ersättning för denna förlust.

  • 600 Påven Gregorius I förkunnar läran om frälsning genom syndabekännelse och botgöring.



  • © Thor-Leif Strindberg/AlltOmBibeln

    Frankernas kung Klodvig
    Östroms kejsare Justinianus
    Benediktinermunken Cassiodorus
    Hagia Sophia
    Columbanus från Irland
    Kung Rekared
    Påven Gregorius den I
    Kung Ethelbert