Svar: Att mängder av värdefulla antika skrifter kom att brännas berodde på olika omständigheter, men nästan alltid fanatism av religiöst eller politiskt slag. Ett stort antal kristna handskrifter brändes till exempel under de svåra diokletanska förföljelserna i slutet av 200-talet. Kyrkohistorikern Eusebius skrev efteråt: "Jag såg med mina egna ögon hur bönhus revs ner och jämnades med marken, och hur heliga skrifter överlämnades åt bålet ute på den öppna marknadsplatsen."
Men de kristna gjorde sig också själva skyldiga till likadana brott. I den stora handels- och lärdomsstaden Alexandria fanns antikens största skriftsamling. I mitten av första århundradet var antalet skriftrullar uppe runt en halv miljon. Det var också här som Gamla testamentets hebreiska böcker översattes till grekiska - den s k Septuagintaöversättningen. Projektet påbörjades uppenbarligen under Ptolemaios II Filadelfos (285-246 f Kr) och tog troligen ca 200 år (även om traditionen säger att det genomfördes av 72 lärda judar på 72 dagar...)
Bibliotekets slut är delvis höljt i dunkel. Åtminstone en del av det råkade brinna upp under Julius Caesars korta fälttåg i Egypten år 48 f Kr.
På 200-talet blev så Alexandria ett kristet centrum. År 391 ska en uppretad folkmassa ha förstört det hedniska templet som var helgat åt den grekisk-egyptiske guden Serapis - och därmed också den del av det alexandrinska biblioteket som var inrymd i byggnaden.
Den slutgiltiga ödeläggelsen tycks ha utförts år 641. Då föll Alexandria i arabiska erövrares händer och drivna av den fanatiska övertygelse, som dikterades av deras nya religion, islam, förstörde de alla böcker som uppfattades som kätterska. Traditionen säger att skriftrullarna från biblioteket fördes till den offentliga badinrättningen, där de i tre månader användes som bränsle för att värma upp vattnet...
Därmed var det alexandrinska biblioteket utplånat.
Men även om många av de kristna församlingarnas handskrifter gick förlorade på detta och liknande sätt, kom också hela tiden mängder av nya kopior till i så kallade skriptorier, skrivcentraler, i olika kyrkliga centra.
Så spreds tusentals avskrifter på grekiska vida omkring. Under ett par århundraden lästes Nya testamentet nästan uteslutande på grekiska, som fortfarande var det gängse språket i det romerska riket och talades lika ofta på gatorna i Jerusalem som i Rom, Alexandria eller Aten.
Därför finns det också i dag många tusen grekiska handskrifter bevarade - handskrifter vars innehåll alltså bevarats ända från den tid då ögonvittnen till Jesu verksamhet fortfarande levde.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|