DEN SVENSKA KYRKAN

Från 700-talet till i dag

I Sverige liksom i övriga norden levde människorna med tron på asagudarna. Men nere på kontinenten, med centrum i Rom, hade sedan några hundra år en ny religion tagit form - kristendomen. Dess präster predikade att det bara fanns en enda gud som skapat hela världen och allt som fanns där, och att han sänt sin son för att ge alla människor evigt liv.


700-talet

Nordborna får kontakt med den romersk-katolska kristendomen genom vikingarnas expeditioner och genom trälar som man för med sig tillbaka hit. Det händer också att vikingar låter sig döpas till den nya läran.

800-talet

  • 829 Svearnas kung Björn ber den franske kungen Ludvig den fromme hjälpa honom att införa den kristna religionen i landet genom att sända en missionär. Den katolske munken Ansgar får i uppdrag att bege sig till Sverige och tillsammans med munken Vitmar kommer han till handelsstaden Birka på ön Björkö i Mälaren.
    - Ansgar stannar ett och ett halvt år i Birka och verkar främst bland de kristna trälar från Västeuropa som finns där. En av de svear som ber att få bli döpta är Birkas styresman Hergeir.

  • 830 Ansgar och Vitmar lämnar Birka och Ansgar och efterträds i staden av Gautbert. I Hamburg upprättas ett ärkebiskopsdöme med Norden som missionsområde och Ansgar blir den förste ärkebiskopen.

  • 852 Ansgar åker på sin andra missionsresa till Sverige och Birka. Den här gången mottas han med misstro. Han mutar emellertid kungen med gåvor och på så sätt får han dennes tillåtelse att bygga en kyrka som uppförs på Hergeirs gård.

    900-talet

  • 930 Ärkebiskop Unni kommer till Birka, men där finns inte längre några spår av kristen verksamhet. Svearna i Birka har rest sig mot prästerna som kyrkan har skickat och missionsverket har brutit samman.

    1000-talet

  • 1008 Den romersk-katolska missionen tränger fram i Sverige från söder och väster. Olof Skötkonung låter döpa sig i Husaby vid Kinnekulle av den engelske missionären Sigfrid, som skapar det första svenska biskopsdömet i Skara och grundar flera kyrkor, bland annat i Växjö. Kung Olof gör den romerskkatolska kristendomen till Sveriges officiella religion.

  • 1060 Ärkebiskop Adalbert av Hamburg-Bremen viger Adalvard d y till biskop för Sigtuna. Biskopen, som bland annat ser som sin kallelse att bränna ner hednatemplet i Uppsala, drivs emellertid bort av de asatroendes motstånd mot kristendomen.

  • 1080 Kung Inge den äldre vägrar utföra hedniska offerriter vid asatemplet i Uppsala. Under hans regeringstid gör den nya religionen framsteg. Kyrkor byggs på flera platser och hedniska tempel rivs.
    - Biskop Eskil stenas till döds i Strängnäs.

  • 1083 Det hedniska templet i Uppsala förstörs och man börjar uppföra en kyrka på platsen.

  • 1085 Byggandet av Lunds domkyrka inleds.

    1100-talet

  • 1103 Ett provinsiellt ärkestift inrättas i danska Lund för att betjäna Danmark, Sverige och Norge. Därmed blir Skandinavien till en separat kyrkoprovins som inte längre tillhör Hamburg. Ärkebiskopen är primat för hela Norden. Den förste ärkebiskopen i Norden blir biskop Asker.

  • 1118 Drottning Ragnhild av Tälje, gift med Kung Inge den yngre, vallfärdar till Rom och Jerusalem.

  • 1120 Södertörns apostel, Botvid, lider martyrdöden. Han har blivit omvänd till den kristna tron under en affärsresa till England och återvänt hem som missionär. Han blir ihjälhuggen med yxa av en slav som han köpt för att kunna ge fri.
    - Det finns nu 6 stift i Sverige, nämligen Skara, Linköping, Tuna (Eskilstuna), Strängnäs, Sigtuna och Västerås.

  • 1144 Biskop Eskil i Lund grundar Herrevadskloster i Ljungbyhed, det första danska munkklostret av cistercienserorden. Cistercienser-orden grundar även ett kloster i Alvastra och ett i Nydala.

  • 1150 Kung Erik "den Helige" och den engelskfödde biskop Henrik leder ett korståg till sydvästra Finland för att förmå finnarna att omvända sig till den nya religionen. Kung Eriks standar föreställer ett gult kors på blå botten. När finnarna vägrar att låta döpa sig angriper han dem med sin här, besegrar dem och tvingar dem att mottaga dopet.

  • 1152 Den första nationella synoden hålls i Linköping under ledning av den påvliga legaten, biskop Nicholas av Albano (sedermera påve under namnet Hadrianus IV). Svenskarna åläggs att betala årlig skatt till påvestolen, s. k. Peterspenning.

  • 1164 Påven Alexander III gör Sverige till egen kyrkoprovins med Uppsala som ärkestift. Stefan av Alvastra, den första svenske ärkebiskopen, installeras i Uppsala.

  • 1200 Kung Sverker den yngre gör det obligatoriskt att erlägga tionde (en tiondel av inkomsten) till kyrkan.

    1200-talet

  • 1208 Kung Erik X Knutsson kröns av ärkebiskop Valerius. Påven lovar honom besittningsrätt till allt land han kan erövra från hedningarna.

  • 1219 Kung Valdemar II av Danmark och ärkebiskop Andreas av Lund leder ett korståg in i Estland. De grundar staden Tallinn med biskopssäte och importerar sedan tyska nybyggare och dominikanermunkar.

  • 1225 Sancta Maria kyrka i Visby på Gotland invigs.

  • 1238 Birger Jarl leder ett korståg, känt som "andra korståget", till den finska inlandsprovinsen Tavastland.

  • 1248 Den påvlige legaten Vilhelm av Sabina sammankallar till kyrkomöte i Skänninge för att reglera de kyrkliga förhållandena i Sverige så att de överensstämmer med den kanoniska rätten. Man beslutar bland annat att präster skall leva i celibat och att de ska kunna sälja sin jord utan sina släktingars samtycke.

  • 1277 På ett konsilium i Tälje bekräftar kung Magnus Ladulås att alla gårdar, som tillhör kyrkan, ska vara fria från skatt till konungen. I gengäld får kungen kalla sig "kung av Guds Nåde".

  • 1285 Domkyrkan i Uppsala grundläggs.

  • 1293 Det tredje korståget, som leds av Tyrgils Knutsson och går till Karelen i östra Finland, skapar en gränslinje mellan det katolska väst och ortodoxa öst.

  • 1300 Under det kommande seklet uppförs mängder av kyrkobyggnader runtom i Sverige.

    1300-talet

  • 1344 Birgitta Birgersdotter upplever kallelsen att vara "Kristi brud och språkrör". I drömmar och syner tycker hon sig samtala med Jesus och änglar. Hennes rykte sprider sig vida omkring.

  • 1346 Kung Magnus Eriksson ger Birgitta Birgersdotter (sedermera "den heliga Birgitta") den kungliga egendomen Vadstena i syfte att grunda ett nunnekloster där.

  • 1349 Birgitta beger sig till Rom.

  • 1350 Sverige drabbas av digerdöden, en böldpest som dödar 200 000 av Sveriges 500 000 invånare.

  • 1370 Birgitta Birgersdotter får påvens tillstånd för att grunda Den helige Frälsarens orden vilket leder till klosterbygge i Vadstena.

  • 1384 Birgittinordens huvudkloster i Vadstena står färdigt.

  • 1391 Birgitta Birgersdotter helgonförklaras.

    1400-talet

  • 1420 Domkyrkan i Uppsala står färdig.

  • 1470 Jakob Ulvsson blir ärkebiskop och förblir den svenska kyrkans ledare i 45 år. Han kommer att påverka kyrkan mer än de flesta av sina företrädare.

  • 1477 Kyrkomötet och påven ger tillstånd till grundandet av ett universitet i Uppsala, det första i Skandinavien.

  • 1483 Ärkebiskop Jakob Ulvsson inför den första tryckpressen i Sverige.

  • 1492 Den heliga Birgittas uppenbarelser, "Revelationes", ges ut på latin.

  • 1497 I Örebro föds smedsonen Olov Petterson som ska komma att bli landets första representant för reformationens idéer.

    1500-talet

  • 1516 Smedsonen Olov Petterson, vars namn latiniserats till Olaus Petri, skriver in sig vid universitet i Wittenberg.

  • 1517 Den katolske munken och prästen Martin Luther, som arbetar som professor vid universitetet i Wittenberg, uttalar skarp kritik mot flera av den katolska kyrkans lärosatser, som han anser strider mot Bibeln.

  • 1519 Olaus Petri återvänder till Sverige efter att ha studerat för Martin Luther i Wittenberg, och tagit djupt intryck av den lutherska kristendomssynen. Här börjar han förkunna budskapet om "frälsning av nåd allena" genom Kristus.

  • 1524 Kung Gustav Vasa utnämner lutheranen Olaus Petri till präst i Stockholms domkyrka och låter honom predika den lutherska läran.

  • 1526 Efter bara ett års arbete är Olaus Petri och den evangelisk-lutherske reformatorn Laurentius Andrae färdiga med sin översättning av Nya testamentet.

  • 1527 Gustav Vasa kallar till riksdag i Västerås. Sverige ansluter sig officiellt till den evangelisk-lutherska protestantismen och reformatorerna får tillstånd att förkunna i landet. Prästernas celibat avskaffas.
    - Kungen utser sig själv till kyrkans högste styresman och kyrkan blir en statskyrka, helt underordnad staten. Genom olika pålagor neutraliserar Gustav Vasa klostrens makt och inflytande, och riksdagen ger honom rätt att konfiskera biskoparnas slott och klostrens överflödiga egendom. Mängder av katolska skrifter förstörs.

  • 1529 Vid kyrkomötet i Örebro tar man bort flera helgondagar.

  • 1530 Olaus Petris bror, Laurentius Petri, väljs till ärkebiskop och tillträder ämbetet utan påvens bekräftelse. Det första svenska psalmhäftet trycks. Olaus Petri ger ut "Den svenska mässan", den första svenska kyrkohandboken med ordningarna för alla slags gudstjänster. Den latinska mässan förbjuds i Stockholm.

  • 1535 Den svenska kyrkan bryter med kyrkan i Rom.

  • 1536 Olaus Petri ger ut "Svenske songer och wijsor" som sju år senare får titeln "Then swenska psalmeboken".

  • 1537 En översättning av Luthers lilla katekes ges ut.

  • 1541 Den första kompletta svenska bibelöversättningen, "Gustav Vasas bibel", med Nya och Gamla testamentet samt Apokryferna, ges ut. Översättningen har utförts främst av Olaus Petris bror Laurentius Petri. Han har utgått från Luthers tyska översättning och den latinska Vulgata-översättningen.
    - Den svenska kyrkohandboken får officiell ställning.

  • 1544 Den första reformatoriska evangelieboken, med texter ur Bibeln ordnade efter kyrkoåret samt "En liten bönbok", publiceras.
    - Vid en andra riksdag i Västerås tar man bort nästan alla den romersk-katolska kyrkans seder och helgdagar.

  • 1552 Olaus Petri dör och hans bror Laurentius Petri blir den store kyrkliga ledaren som försvarar kyrkan mot det kalvinistiska inflytande som Gustav Vasas efterträdare, kung Erik XIV, stöder.

  • 1568 Erik XIV efterträds av sin halvbror Johan III. Kung Johan ger ut "Liturgia suecanae ecclesiae", "Röda boken", där han försöker smälta samman den romerska mässan och Olaus Petris svenska mässa.

  • 1571 Laurentius Petris kyrkoordning kommer ut och blir av stor betydelse både kyrkorättsligt och liturgiskt. Kyrkan behåller dock mycket av den tidigare, katolska, liturgin.

  • 1576 Kung Johan III, som gift sig med en katolsk prinsessa, ansluter sig till den romersk-katolska tron.

  • 1577 Vid riksdagen i Stockholm tvingar kung Johan III det protestantiska prästerskapet att acceptera den reformkatolska kyrkoordningen ("Röda boken").

  • 1579 Johan III återgår till den lutherska läran sedan Rom vägrat tillmötesgå hans krav angående återinförande av katolicismen i Sverige.

  • 1593 Drygt trehundra präster deltar i ett kyrkomöte i Uppsala, kallade av kung Johans efterträdare på tronen, Karl IX. Där fastslås officiellt att "den Heliga skrift är det enda rättesnöret för människans tro" och att den svenska kyrkan är evangelisk-luthersk.
    - Mötet förklarar enhälligt att man ska "förbliva vid Guds rena och saliggörande ord" så som det är förklarat i de tre äldsta trosbekännelserna och i Augsburgska bekännelsen, Confessio Augustana. Kyrkan antar den Augsburgska bekännelsen som luthersk bekännelseskrift och därmed avvisas såväl katolicismen som kalvinismen. Man förbjuder den reformkatolska kyrkoordning ("Röda boken") som införts av Johan III år 1576 och beslutar att återgå till Laurentius Petris kyrkoordning av år 1571. Hårda straff införs för den som hyser någon annan tro eller utövar någon annan religion.
    - Alla romersk-katolska trosbekännare utvisas från Sverige.

  • 1595 De sista katolska prästerna måste lämna Sverige.

  • 1596 Birgittasystrarna i Vadstena tvingas lämna landet.

    1600-talet

  • 1604 Norrköpings riksdag bestämmer "att inga främmande religions-bekännare skall lidas inom riket". Alla svenskar måste enligt lag tillhöra den lutherska Svenska kyrkan.

  • 1611 Gustav II Adolf slår fast att Sverige är ett lutherskt land och inför en rad lagar och förordningar som inordnar den svenska nationalkyrkan i statslivet och skyddar den mot främmande inflytanden.

  • 1613 Katoliker bannlyses från Skandinavien.

  • 1617 Enligt Örebro stadgar ska avfall från den evangeliska läran bestraffas med döden eller landsförvisning. Katoliker förbjuds att vistas i Sverige. Den svensk som blir katolik ska förvisas ur riket och mista sin arvsrätt. Att försöka vinna anhängare för katolicismen blir belagt med dödsstraff.
    - Den första ortodoxa församlingen grundas i Sverige. Den är helt ryskspråkig och avsedd för ryssar som vistas i Sverige.

  • 1618 Gustav Adolfs-bibeln trycks. Den har samma text som Gustav Vasas Bibel men mer överskådlig typografi. Man har även infört en konsekvent versindelning.

  • 1624 Gustav II Adolf låter avrätta den kunglige sekreteraren Georg Ursinus och Södertäljes borgmästare Zacharias Anthelius som straff för att de övergått till katolicismen, vilket avslöjats sedan de i hemlighet träffat den katolske prästen Heinrich Schacht.

  • 1650 Drottning Kristina utfärdar kyrkliga privilegier som tryggar prästernas ekonomi och erkänner deras rättsliga ställning som självständigt stånd i riket. Hon inför en skärpt religiös tvångslagstiftning, stadfäster de gamla förbuden mot katolsk verksamhet och utfärdar nya förbud mot "andra irrläror".

  • 1681 Vid det stora judedopet döps fyra vuxna och åtta barn i Tyska kyrkan i Stockholm i närvaro av bl. a. kungen och drottningen. Judar som övergår till den lutherska läran beviljas förmåner.

  • 1685 Det bestäms att judar som vill bosätta sig i Sverige måste övergå till kristendomen. Ett mindre antal judar som slagit sig ner i Stockholm beordras att inom fjorton dagar lämna landet.

  • 1686 Kyrkans band till staten blir allt starkare. Kyrkolagen ställer kyrkan helt under kungamakten. Kungen får frihet att utnämna biskopar.
    - I regeringsformen understryks att enhet i gudstjänstordning och religion är en nödvändighet för att bevara statens enhet. Alla svenska medborgare är följaktligen tvungna att tillhöra Svenska kyrkan, vare sig de är troende eller ej. Den som öppet säger sig hysa någon annan tro än den lutherska landsförvisas.
    - Enligt 1686 års kyrkolag ska alla barn döpas inom åtta dagar efter födseln.

  • 1687 Stadgan om eder och sabbatsbrott säger att brottslingen ska straffas genom att sättas i kyrkstocken utanför kyrkporten till allmänt beskådande.

  • 1689 Svebilius katekes publiceras.

  • 1695 "Den svenska psalmboken", vår första rikspsalmbok, ges ut.

    1700-talet

  • 1703 "Karl XII:s bibel" ges ut. Översättningen är i stort sett densamma som i 1541 års Bibel.

  • 1717 Den pietistiska sångsamlingen "Mose och Lamsens visor" utkommer.

  • 1726 "Konventikelplakatet", en kunglig förordning som förbjuder och straffbelägger religiösa sammankomster för bön och bibelstudier (konventiklar) där ingen vigd präst är närvarande, införs. Undantaget är husandakter, bön och undervisning inom hushållet. I de svenska kyrkorna predikas dygd och moral snarare än omvändelse och frälsning. Reaktionen blir uppkomsten av väckelserörelser som lägger vikten vid den personliga, levande tron.
    - Från Tyskland kommer väckelserörelserna pietismen och herrnhutismen. Pietismen stämplas som samhällsfarlig, men vinner stora framgångar inom det lutherska prästerskapet. Den herrnhutiska väckelsen börjar sprida sig som en fromhetsriktning inom den lutherska kyrkan (fastän den är förbjuden i lag).

  • 1735 En förordning införs som innebär att man kan bestraffas om man har en religiös tro som avviker från den statligt godkända.

  • 1743 Den herrnhutiska sångboken "Sions sånger" ges ut.

  • 1773 Gustav III tillsätter en bibelkommission med 20 medlemmar, däribland Carl von Linné.

  • 1774 Aaron Isaac invandrar till Sverige. Han är den förste juden med rätt att utöva sin religion här. Han kommer från Mecklenburg där han försörjt sig som sigillgravör och affärsman.

  • 1776 Den tysk-judiske sigillgravören Aaron Isaac grundar den första judiska församlingen i Sverige med personligt tillstånd av kung Gustav III.

  • 1778 Den herrnhutiska sångboken "Sions nya sånger" publiceras.

  • 1779 Riksdagen beslutar - av nationalekonomiska skäl - att underlätta utlänningars religionsutövning.

  • 1781 Religionsfrihet införs, vilket gör det möjligt för judar att invandra till Sverige.

  • 1781 Toleransediktet utfärdas. Gustav III ger frihet för utländska katoliker att vistas i landet och de tillåts bilda församlingar, ha egna kyrkor, fira gudstjänst offentligt och uppfostra sina barn till katoliker, men tillåts inte inneha statliga tjänster. Svenskar är även fortsättningsvis förbjudna att övergå till katolska kyrkan och bevista den katolska mässan.

  • 1782 Det s k judereglementet utfärdas. Reglementet innehåller många inskränkningar. Judar tillåts bosätta sig och bygga synagogor i vissa större svenska städer (Stockholm, Göteborg och Norrköping), men de får inte köpa mark. De betraktas som en främlingskoloni och kan exempelvis inte bli riksdagsmän, gifta sig med andra än trosförvanter eller bosätta sig någon annanstans. Vidare är de flesta hantverk förbjudna för judar.

  • 1783 Påven utnämner en apostolisk vikarie som ledare för katolikerna i Sverige. En katolsk kyrka inrättas i Stockholm.

    1800-talet

  • 1809 Regeringsformen säger att "konungen må ingens samvete tvinga eller tvinga låta utan skydda var och en vid fri utövning av sin religion". Men det innebär inte religionsfrihet, utan alla svenska medborgare måste vara anslutna till den lutherska religionen.

  • 1815 Svenska Bibelsällskapet bildas i syfte att sprida Guds ord till folket. Man trycker Karl XII:s Bibel i enkla massupplagor som säljs billigt eller skänks bort. Tre miljoner biblar sprids över landet.

  • 1819 "Wallins psalmbok" publiceras.

  • 1830 Den engelske metodistpastorn George Scott flyttar till Sverige som missionär.

  • 1832 Detta år föds prästdottern Lina Sandell som skulle komma att skriva några av våra mest kända andliga sånger: Blott en dag, Tryggare kan ingen vara, Jesus för världen, Bred dina vida vingar, och Jag kan icke räkna dem alla.

  • 1837 Tack vare "toleransediktet" kan påven upprätta ett "apostoliskt vikariat" i Sverige.

  • 1840 Det metodistiska "Engelska kapellet" i Stockholm, centrum för George Scotts predikoverksamhet, står färdigt.

  • 1841 Svenska kyrkan avskaffar skamstraffet (exempelvis att sitta i stocken) för "uppenbara syndare".
    - Den baptistiske lekmannapredikanten Fredrik Olaus Nilsson ger ut "Samling af några Andeliga Sånger", det första allvarliga försöket att utnyttja engelskt sångmaterial i svensk väckelse.

  • 1845 Lunds missionssällskap startas - en föregångare till Svenska kyrkans mission som bildas 30 år senare.

  • 1848 Sveriges första baptistförsamling bildas i Vallersvik, Halland, med Fredrik Olaus Nilsson som föreståndare, sedan fem vuxna låtit döpa sig. Det är fortfarande olagligt att ha någon annan tro än Svenska kyrkans lutherska tro och Nilsson landsförvisas som straff.
    - Prästen och musikpedagogen Johan Dillner ger ut Wallins psalmbok med siffernotskrift för instrumentet psalmodikon.

  • 1853 Jönköpings Traktatsällskap börjar sända ut predikanter, bedriva mission i Sverige och understödja mission i alla världsdelar.

  • 1855 Domstolarnas rätt att ålägga kyrkoplikt upphör. Det blir tillåtet för medlemmar av Svenska kyrkan att bevista andra kristna samfunds gudstjänster.

  • 1856 Evangeliska Fosterlandsstiftelsen bildas som en väckelserörelse inom Svenska kyrkan. De drivande krafterna är tre studenter i Uppsala som anser att kyrkan bör hjälpa människor att själva använda Bibeln och föra andra till tro. De får stöd av lekmannapredikanten Carl Olof Rosenius.

  • 1857 Svenska baptistsamfundet bildas.

  • 1858 Sex kvinnor som konverterat till den katolska kristendomen döms till landsförvisning och tvingas lämna Sverige.

  • 1860 Religionsfriheten utvidgas till att gälla även svenskar. Landsförvisning som straff för den som lämnar den lutherska läran avskaffas. Det blir tillåtet att lämna statskyrkan - dock förutsatt att man byter medlemskap till något annat evangeliskt samfund som är godkänt av staten.
    - "Främmande trosbekännare" kan få tillstånd att bilda församlingar, köpa mark för kyrkobyggnader och bygga kyrkor. Munkar och nunnor får dock inte finnas i landet och endast katolska barn får gå i de katolska skolorna.
    - Judar får samma rätt som andra svenskar att äga mark.
    - I den nya lagen om "främmande trosbekännare" används benämningen "Svenska kyrkan" första gången officiellt.

  • 1861 Jönköpings Traktatsällskap omorganiseras till Jönköpings Missionsförening.

  • 1862 Den borgerliga och kyrkliga kommunen skiljs från varandra.
    - Viktor Rydbergs bok, "Bibelns lära om Kristus", där han förnekar Kristi gudom och treenigheten, ges ut.

  • 1868 De första metodistförsamlingarna bildas i Karlskrona, Kalmar och Vallda utanför Kungsbacka.

  • 1870 Icke-protestantiska trosbekännare får rätt att bli statstjänstemän och riksdagsmän, men endast medlemmar av Svenska kyrkan tillåts bli exempelvis lärare, sjuksköterskor eller regeringsmedlemmar.

  • 1872 Baptistpredikanten Helge Åkesson skiljer sig från huvudfåran inom baptismen. Fribaptistsamfundet bildas.

  • 1873 En ny lag införs som gör det möjligt att lämna Svenska kyrkan, om än först efter villkorlig betänketid. Det blir tillåtet även för svenska medborgare att tillhöra romersk-katolska kyrkan. Föräldrar i äktenskap mellan olika trosbekännare kan själva avgöra vilken kyrka deras barn skall tillhöra.
    - Svenska invandrare i USA börjar sända hem tidningen "Svensk Advent Härold" vilket leder till att många svenska familjer börjar högtidlighålla den bibliska vilodagen, sabbaten.

  • 1874 Svenska kyrkans missionsstyrelse stiftas.

  • 1876 Metodistkyrkan blir ett av staten erkänt trossamfund med rättighet att döpa, viga, begrava etc.

  • 1878 Kolportörer, lekmannapredikanter, läser bibeln, predikar och ber för människor i hemmen. Detta är en del av början till Missionsförbundet.
    - Paul Peter Waldenström leder en grupp som bryter sig ur Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och bildar Svenska Missionsförbundet.

  • 1880 Baptistsamfundet ger ut en egen sångbok, "Psalmisten".
    - Den första svenska adventistförsamlingen grundas i Grythyttan av Jonas Pehrson Rosquist och Olof Johnson som döpts i Oslo av den amerikanske adventistmissionären John G. Matteson.
    - Missionsförbundet skickar ut sina första missionärer till Ryssland.

  • 1881 Svenska Missionsförbundet startar mission i Kongo som då är en belgisk koloni.

  • 1882 Frälsningsarmén börjar sin verksamhet i Sverige med Hanna Ouchterlony som organisationens första ledare i Sverige. Den 28 december håller man sitt första möte på Ladugårdslandsteatern vid Östermalmstorg i Stockholm. "Frälsningsarméns sångbok" publiceras för första gången.

  • 1888 Helgelseförbundet bildas som ett missionssällskap som skickat ut evangelister över hela Sverige.

  • 1889 Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen ger ut sångboken "Sionstoner".
    - Metodistkyrkan ger ut sin första handbok med anvisningar för gudstjänstfirandet.

  • 1892 "Metodist-Episkopalkyrkans svenska psalmbok" ges ut. Örebro Missionsförening (Örebromissionen) bildas.

  • 1893 "Svenska missionsförbundets sångbok" publiceras.

  • 1899 Jehovas vittnen börjar sin verksamhet.

    1900-talet

  • 1900 Svenska avdelningen av Skandinaviska Alliansmissionen (SAM) bildas.

  • 1905 Genom Missionsförbundets försorg utkommer den första översättningen av hela Bibeln på språket kikongo.

  • 1907 Pingstväckelsen kommer till Sverige med den svensk-amerikanske sjömannen och väckelseevangelisten Andrew Ek och kallas då för "den nya rörelsen". Den börjar nästan samtidigt i Skövde, Arvika och Stockholm och sprids främst i landets baptistförsamlingar.
    - Adventistsamfundet sänder ut sina första långväga missionärer, till Etiopien.

  • 1911 Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner bildas.
    - Fribaptisten Helge Åkessons bibelöversättning ges ut. Översättningen följer den grekiska grundtexten nästan ord för ord.
    - Baptistpastorn John Ongman bildar Örebro Missionsskola och börjar driva egen evangelisations- och missionsverksamhet. Ongmans gruppering blir så småningom ett eget baptistiskt samfund, Örebromissionen (Örebrobaptisterna).
    - Axel B. Svensson grundar Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner.

  • 1913 Baptistförsamlingen Filadelfia i Stockholm, som under Lewi Pethrus ledning kommit att utgöra centrum för pingstväckelsen, utesluts ur Svenska Baptistsamfundet sedan man låtit icke-baptister delta i nattvardsfirandet. Pingströrelsen bildas.
    - Svenska Alliansmissionen blir det nya namnet på den svenska grenen av Skandinaviska Alliansmissionen.

  • 1914 Pingströrelsen ger ut sin egen sångbok, "Segertoner".

  • 1917 Ny svensk bibelöversättning.

  • 1919 I folkskolans kristendomsundervisning ersätts Luthers Lilla katekes av bergspredikans etik som en sammanfattning av den kristna åskådningen.
    - Jönköpings Missionsförening och Jönköpings Kristliga Ungdomsförbund går samman med Svenska avdelningen av Skandinaviska Alliansmissionen och bildar Svenska Alliansmissionen.

  • 1924 Helgelseförbundet får reell samfundskaraktär.

  • 1925 Genom Nathan Söderblom och det ekumeniska mötet i Stockholm - "Stockholm 1925 – The Universal Conference on Life and Work" - som samlar protestantiska och ortodoxa kyrkor från öst och väst, börjar en ekumenisk rörelse växa fram.

  • 1926 Svenska statskyrkan förlorar sitt monopol på begravningar.

  • 1927 Svenska Missionsförbundet ger ut "Handbok till den kristna församlingens tjänst" med anvisningar för ritual för gudstjänsterna.

  • 1935 Vännernas samfund (kväkarna) bildas och det första årsmötet avhålls på Viggbyholmskolan.

  • 1936 Örebro Missionsförening utträder ur Baptistsamfundet och organiserar sig som ett självständigt baptistiskt trossamfund med namnet Örebromissionen.
    - Kväkarna (Vännernas samfund) erkänns av regeringen som ett självständigt kristet samfund och därmed får medlemmarna rätt att lämna statskyrkan.

  • 1948 Svenska Missionsförbundet och Svenska kyrkan är med och bildar Kyrkornas Världsråd, en interdenominationell "sammanslutning av kyrkor som bekänner Jesus Kristus som Gud och Frälsare" för att främja kristen enhet och närvaro i samhället.

  • 1951 Religionsfrihetslagen införs. Den klargör att Svenska kyrkan är ett trossamfund och inte en del av statsapparaten. Frikyrkorna blir i flera avseenden jämställda med Svenska kyrkan, till exempel när det gäller vigsel och begravning. Varje svensk får rätt att utträda ur Svenska kyrkan utan att inträda i annat samfund - eller anta vilken religion han/hon önskar. Kloster får dock endast inrättas med tillstånd från Kungl Maj:t.

  • 1953 Det apostoliska vikariatet omvandlas till Stockholms katolska stift.

  • 1958 Svenska kyrkan beslutar att alla tjänster inom kyrkan ska vara öppna för både män och kvinnor.

  • 1974 Lutherska Bekännelsekyrkan bildas. Biskop emeritus Bo Giertz börjar göra en nyöversättning av Nya testamentet med kommentarer. Den 12:e och sista delen står färdig åtta år senare.

  • 1977 Det blir helt fritt att starta kloster.

  • 1979 Kyrkomötet säger nej till en skilsmässa mellan Svenska kyrkan och staten.

  • 1981En ny översättning av Nya testamentet blir klar.

  • 1982 Sverige får diplomatiska förbindelser med Heliga stolen (Vatikanen).

  • 1983 Ulf Ekman, f d präst i Svenska kyrkan, startar församlingen Livets Ord i Uppsala.

  • 1986 Kyrkomötet antar en ny kyrkohandbok och en ny rikspsalmbok ges ut. De första 325 psalmerna i "Den svenska psalmboken" är gemensamma för alla kristna kyrkor i Sverige utom de ortodoxa.

  • 1987 Katolska kyrkan i Sverige ger ut sin psalm/sångbok "Cecilia".

  • 1989 För första gången i historien gör en påve (Johannes Paulus II) ett besök i Sverige.
    - Ny stiftsorganisation och ändrad församlings- och pastoratsorganisation inom Svenska kyrkan. Många statliga beslut, till exempel om inrättandet av prästtjänster, förs över till Svenska kyrkan.

  • 1991 Enligt en undersökning känner 73 procent av Svenska kyrkans medlemmar ingen eller liten samhörighet med kyrkan.
    - Folkbokföringen, som dittills skötts av kyrkan, övertas av skattemyndigheterna.

  • 1992 Sverige får en ny kyrkolag som ersätter 1686 års kyrkolag, Sveriges äldsta lag som då fortfarande var i bruk.

  • 1993 Fyrahundraårsminnet av Uppsala möte firas med ett jubelår. Svenska kyrkan ger ut "Stora boken om kristen tro".

  • 1996 Svenska kyrkan inför nya regler om kyrkotillhörighet. Ingen föds längre in i kyrkan utan man blir medlem genom dopet (dock oftast som spädbarn).

  • 1997 De baptistiska samfunden Fribaptistsamfundet, Helgelseförbundet och Örebromissionen går samman under namnet "Nybygget - kristen samverkan".
    - Christina Odenberg vigs till Sveriges första kvinnliga biskop.

  • 1998 En ny bibelöversättning, "Svenska Folkbibeln", ges ut.
    - Stockholms katolska stift, som omfattar hela Sverige, får sin första svenska biskop, Anders Arborelius.

  • 1999 Kyrkomötet antar en ny kyrkoordning för Svenska kyrkan.
    En ny officiell bibelöversättning - "Bibel 2000" - ges ut.

  • 2000 Kyrka-statreformen genomförs. Svenska kyrkan upphör att vara statskyrka och blir ett självständigt trossamfund. Lagen föreskriver dock att den även fortsättningsvis ska vara evangelisk-luthersk, rikstäckande och demokratisk.
    - Alla kyrkor får möjlighet att ta upp en kyrkoavgift med statens hjälp.

    2000-talet

  • 2002 De svenska pingstförsamlingarna, som alla är fristående, bildar organisationen Riksföreningen Pingst - fria församlingar i samverkan.
    - Den baptistiska organisationen "Nybygget - kristen samverkan" byter namn till Evangeliska frikyrkan.

  • 2003 Svenska Missionsförbundet byter namn till Svenska Missionskyrkan.

  • 2009 Svenska kyrkan beslutar att viga par av samma kön och därigenom tillåta enkönade äktenskap.



  • © Thor-Leif Strindberg/AlltOmBibeln

    Olaf Haraldson
    Hednatemplet i Uppsala
    Alvastra kloster
    Nydala kloster
    Kung Magnus Eriksson
    Heliga Birgitta
    Uppsala domkyrka
    Olaus Petri
    Gustav Vasa
    Första bladet i Gustav
    Vasas bibel

    Erik XIV
    Johan III
    Gustav II Adolf
    Drottning Kristina
    Karl XII:s Bibel
    Gustav III
    Carl von Linné
    Aaron Isaac
    George Scott
    Baptistiskt dop
    Afrikansk snidad figur från 1850 föreställande svensk missionär i Zaire
    Husandakt 1800-talets mitt
    Väckelsemöte på 1800-talet
    Paul Peter Waldenström
    Hanna Ouchterlony
    Lewi Pethrus
    Nathan Söderblom
    Ulf Ekman
    Anders Arborelius