Svar: I den mån Jesu handlande över huvud taget var brottsligt – att utge sig för att vara Messias var inget brott i judarnas ögon (det fanns många messiaspretendenter både före, under och efter Jesu tid) – så var det mycket riktigt frågan om ett religiöst brott.
Men enligt de samtida författare/historiker som beskrev händelsen så ansåg de judiska skriftlärda och översteprästerna att den uppmärksamhet som Jesus väckt bland allmänheten - som ju väntade på uppfyllandet av profetian om Messias och befrielsen från ockupationsmakten (vilket förklarar deras besvikelse när Jesus sedan i stället stod piskad och slagen vid Pilatus sida) - gjorde att de själva kunde råka illa ut om de vidtog någon åtgärd.
Följaktligen vände sig de judiska makthavarna till romarna och anklagade Jesus för att egga upp folket till väpnat motstånd mot ockupanterna – som följaktligen ställde Jesus inför rätta och (motvilligt) dömde honom till döden.
Eftersom Jesus således avrättades av romarna för ett politiskt brott, användes den gängse romerska avrättningsmetoden: korsfästelse.
Genom att låta romarna ta över ansvaret för vad som hände Jesus, skyddade sig de judiska makthavarna både mot romarna – som kunde tänkas lägga skulden på dem om det verkligen blev en judisk revolt – och mot sina landsmän, som kunde tänkas reagera våldsamt om man lät stena den person som de hoppades och trodde var den utlovade Messias.
Åsikterna var av allt att döma ganska delade bland Jesu landsmän om vad han egentligen var för figur. Till råga på allt var ju åsikterna väldigt delade om hurdan Messias skulle vara när han kom. Därför befann sig de judiska makthavarna i en svår sits – precis som dagens palestinska ledare, som måste försöka hålla sig väl med både Israel och det egna folket.
För övrigt tror jag att vi rent allmänt har fått en orättvis bild av judarnas ledare på Jesu tid. De var säkert på många sätt djupt troende och ville verkligen följa Guds lag. För dem var denna laglydnad det absoluta uttrycket för trohet mot Gud. När då någon kom och satte deras värld i gungning – och till råga på allt lyckades få människor med sig och hota att bli något av en lokal religiös/politisk maktfaktor – då var det inte lätt för dem att veta hur de skulle agera. De trodde säkert att de gjorde både Gud och folket en tjänst genom att handla som de gjorde...
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|