Allt om Bibeln

BIBELFRÅGAN

Ett interaktivt lexikon över Bibeln och kristen tro

Laestadianismen - den andliga väckelsen i 1800-talets Norrland

Fråga: Jag läser Religion B på komvux och jag har fått i uppgift att skriva om Laestadianerna. Jag undrar om du skulle vilja skicka mig lite material om dem. Vi ska ta reda på deras historia och hur de är idag. Gärna så fort som möjligt eftersom vi bara har en vecka på oss att skriva. (H.J.)

Svar: Laestadianismens upphovsman var en man vid namn Lars Levi Laestadius, kallad "Lapplands apostel", som föddes år 1800 i Arjeplogs församling. År 1826 blev han kyrkoherde i Karesuando, Sveriges nordligaste församling, där det på den tiden bodde några hundra personer, mest samer. De flesta levde i misär och det rådde ett allvarligt moraliskt förfall som främst orsakades av ett fullkomligt ohämmat spritmissbruk:

"Lappmannen, öfwerlastad, wårdade ej renhjorden, wargarne härjade den. Waknad ur ruset war han ruinerad... Lappqwinnan åter, besupen, glömmer sitt späda barn, lämnar det utan vård, finner det dödt, då hon änteligen återkommer från näringsstället, eller förgiftar det ned modersmjölken, i följd hwaraf de flesta Lappbarn dogo under och wid ett årsålder..."

Det var här Lars Levi inledde sin kamp mot dryckenskapen. Han började en intensiv väckelsekampanj och predikade skarpt mot synden i alla dess former, och då inte minst alkoholmissbruket. Han efterlyste ett sant kristet liv och uppmanade prästerna att verka för större "livaktighet hos sina åhörare i kristendomens praktiska utövning". Han avslöjade människornas synder konkret genom en stark lagförkunnelse och uppmanade dem att vända om från sina laster och sin ytliga livsstil för att ta emot frälsningen. Hans förkunnelse innehöll också ett starkt krav på ett nytt liv av särskild art. En kristen måste vara stark och kunna stå emot allt ont. Han betonade den kristnes glädje och frihet.

Hans ljungande predikningar började väcka uppmärksamhet och 1846 började den laestadianska väckelsen under en gudstjänst som präglades av våldsam extas. Människor upplevde den glädje och inre visshet som Laestadius hade talat om. De som på det här sättet hade blivit "benådade", som Laestadius kallade det, uppmanades att börja arbeta med att sprida evangeliet genom att privat och vid gudstjänster försöka förmå andra att slå in på den "rätta vägen". De skulle vara bygdens "andliga prästerskap" och betrodda med "himmelrikets nycklar", dvs rätten att både förkunna Guds dom över obotfärdiga syndare och uttala syndernas förlåtelse.

Lars Levi Laestadius valde ut lärda män som vandrade runt bland stugorna och predikade. Fattiga människor lämnade sina hem och familj i Guds händer och begav sig ut på långa resor för att föra budskapet vidare.

Denna lekmannakaraktär var en starkt bidragande orsak till att väckelsen fick så stor genomslagskraft. Fler och fler av Laestadius lärjungar reste runt som "andliga präster" i församlingarna längs finsk-norsk-svenska gränsen och förkunnade dom och nåd. Väckelsearbetet vann särskilt anklang bland lappar och finnar, och redan efter några få år hade väckelsen gripit befolkningen i praktiskt taget hela norra lappmarken och Tornedalen och nått till Finland, norra delarna av Norge samt till USA och Danmark.

Det främsta uppdraget som väckelsen hade var att försöka minska supandet, och resultatet av den laestadianska väckelsen kom också främst att speglas i nykterheten. Det ohejdade supandet minskade. Hela samhällen blev förvandlande. Spritmissbruket och andra laster försvann. Slagsmål, gräl och svordomar ersattes av böner, psalmsång, jubelrop och tacksägelser.

Laestadianismens mest centrala läropunkt var att människan först måste känna sig djupt förkrossad och sedan ledas till att rätt fatta att de var Guds barn. Det skulle ske i församlingen där de rätta kristna verkade med sin förkunnelse av Guds dom och hans nåd.

Den här betoningen i läran ledde emellertid mycket snart till lärodiskussioner och oenighet i viktiga själavårdsfrågor. Det hände att människor kritiserade varandra mycket hårt och dömde ut varandra - något som många reagerade mot. Inom väckelsen såg man snart på rörelsens tillväxt att lagpredikan inte var lika betydelsefull som tidigare, varför man gick ifrån den starka betoningen av lagen och i stället började fokusera sig på att förkunna syndernas förlåtelse - uppmana människor att tro och förklara deras synder förlåtna "i Jesu namn och blod".

Andra laestadianer höll fast vid den mer lagiska ståndpunkten. Motiveringen var ofta att det kristna livet visar sin halt och glädje bättre när förkrosselsen först har varit djup och äkta.

Under 1800 talets senare del växte den laestadianska väckelserörelsen till flera andra länder i Europa och följde med utvandrare till Amerika. Även i Stockholm fanns en liten grupp laestadianer, men den hade fortfarande sitt säte i Norrbotten. Väckelsen blev också stor i norra Norge där Per Nutti verkade. I Finland vann den större utbredning än i något annat land. Där fanns gott om präster och predikanter med goda ledartalanger. Även i Rysslands dåvarande huvudstad Petersburg fanns det laestadianer som sedan spred sig till Ryska Karelen, Ingermanland, Estland och Narvatrakten.

Laestadianerna i USA kom att påverka den svenska rörelsens utveckling i många avseenden redan på 1800-talet. Predikanter med nya läror från Amerika åstadkom meningsskiljaktigheter och därmed motsättningar inom rörelsen. Under årens lopp blev åsiktsskillnaderna allt starkare och klyftan mellan öst och väst blev allt större, i synnerhet under åren 1897-1900. Det var nu benämningen öst- och västlaestadianism uppkom.

Vid sekelskiftet hade den svenska laestadianismen splittrats i två skilda riktningar, västlaestadianismen med centrum i Gällivare socken i Lappmarken, och östlaestadianismen som var utbredd i den tornedalska gränsbygden och i Kalix älvdal.

Västlaestadianerna menade att man skulle återgå till Laestadius strängare förkunnelse. Dess första ledande män kom från Finland och de ville motverka uppmjukningen av läran och vad de såg som en tilltagande slapphet och världslighet i levernet. De manade till återgång till den ursprungliga förkunnelsen och skriften.

En del förvillelser har förekommit under årens lopp och den mest tragiska inträffade i Kautokeino hösten 1852 då ett 30-tal omvända samer mördade tre personer, brände ner ett hus och misshandlade prästen och hans hustru. På 1930-talet blev laestadianismen omtalad genom den s k Korpelarörelsen, en extatisk väckelserörelse som uppstod bland laestadianerna i Kirunatrakten. Upphovsman var den finske predikanten Toivo Korpela. Rörelsen, som profeterade världens snara undergång, urartade efter hand och ledde till spritorgier och sexuella utsvävningar.

Laestadianismen finns kvar inom Svenska kyrkan och är starkast i Lappland och kring Tornedalen. I nordligaste Sverige och Norge samt USA är antalet laestadianer några tiotal tusen. I Finland har rörelsen däremot spritt sig över hela landet som en av de mest omfattande religiösa rörelserna. Även i Ungern har man kunnat notera en laestadiansk väckelse.

Östlaestadianerna, som har sitt centrum i finska Uleåborg och i fråga om antal är mest betydande, är mer toleranta och skiljer sig inte mycket från andra kristna. I fråga om kravet på bättring har de en betydligt mer evangelisk uppfattning, och dessutom har en avsevärd uppmjukning av Laestadius asketism ägt rum.

Västlaestadianerna håller däremot i stort sett fast vid det gamla lagiska bättringskravet och en sträng asketism. Man har en mycket strikt syn på vad som bör karaktärisera en kristen människa.

Under årens lopp har mycket betraktats som synd. Att kvinnor bar mössor och hattar i stället för gamla tidens huvuddukar och att männen hade krage och slips fördömdes. Att pryda hemmen med tavlor och bilder var också synd, liksom att ha blommor i hemmen och vid begravningar - för Jesus hade ju sagt att man skulle se på liljorna på marken...

Allt nytt som inte fanns på Laestadius tid har setts med misstänksamhet. Cykeln fördömdes i början som "hortrilla" eftersom de unga pojkarna trampade iväg "efter flickor" på lördagskvällarna. Smycken, kedjor, armband, färggranna kläder och TV är saker som man inte vill befatta sig med. Gardinerna går bara till halva fönstret för att hindra insyn - långa, pråliga förhängen är "djävulens kalsonger". Barn räknas som en Guds gåva och att använda sig av några former av preventivmedel betraktas som synd.

Thor-Leif Strindberg


Läs även följande svar:
Korpelarörelsen
Kan ni hjälpa mig med för- och efternamn på den person som startade en extatisk väckelserörelse i Lappland på 1930 talet?


Sök svar på fler frågor:

Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:

Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.

Om du vill stödja arbetet med Allt om Bibeln...