Allt om Bibeln

BIBELFRÅGAN

Ett interaktivt lexikon över Bibeln och kristen tro

Godtar Gud dödande?

Fråga: Finns det något stöd för kristen etik i bibeln, eller är Gud en pragmatiker som godtar dödande om det leder till en bättre värld. (K.M.)

Svar: Först av allt: Gud ser allting i ett avsevärt längre perspektiv än vi - och med en helt annan utgångspunkt. Guds målsättning är inte att åstadkomma en bättre värld. Hans avsikt är någonting helt annat. Guds ursprungliga och klart uttalade syfte med människan var (och är fortfarande) att skapa sin avbild.

Eftersom Gud inte kan låta en varelse som agerar i konflikt med hans vilja - en människa som "syndar", om man ska använda ett religiöst språk - få evigt liv, måste skapelsen av hans avbild ske i etapper: en fysisk existens som övergår i en andlig existens om individen fattar ett definitivt beslut att acceptera Guds vilja som högsta norm. I annat fall blir det fysiska livet allt.

Det enda syftet med vår fysiska tillvaro är således att skapa förutsättningarna för, och möjliggöra, det val som varje enskild individ måste fatta. Sett ur Guds synvinkel är följaktligen det här stadiet, den här etappen (det som vi kallar "livet"), bara ett litet förberedande steg för evigheten.

Livet, både det temporära fysiska liv vi har nu och det eviga andliga liv vi får sedan, har sitt upphov i Gud och tillhör honom. Gud har följaktligen all rätt att använda sitt liv så som han vill (vilket naturligtvis samtidigt betyder att när vi människor tar vår nästas liv, så sätter vi oss över Gud och tar oss en rätt som är förbehållen honom). Därför kan Gud både ge och ta och ge tillbaka detta tillfälliga fysiska liv på det sätt som han anser bäst och som människans eget agerande kräver.

Eftersom många människor - på grund av olika omständigheter, som är oåterkalleligen knutna till den fysiska tillvaro vi lever i (uppväxtmiljö, tidig död, krig, sjukdomar, katastrofer, religion etc) och som Gud inte skulle kunna eliminera utan att frånta oss vår fria vilja - inte har haft, har eller hinner få möjlighet att fatta det beslut som möjliggör "steg två", förvandlingen till Guds andliga avbild, har Gud på förhand beslutat att låta dessa människor återfå fysiskt liv (uppstå) vid ett senare tillfälle för att då kunna göra sitt val.

Eftersom alla människor - liksom alla andra fysiska organismer - dör efter längre eller kortare tid (somliga människor dör vid 110 års ålder, andra redan som foster) - torde det i Guds ögon, sett i relation till den evighet som väntar, inte spela någon större roll om vi lever några år mer eller mindre i den här fysiska, tillfälliga, existensen. Det avgörande är att alla individer får samma möjlighet att välja om de vill ha evigt liv.

Följaktligen har Gud i många fall ingripit i mänsklighetens historia på ett sätt som vi - sett ur mänsklig synvinkel - kan uppleva som oerhört grymt, som exempelvis förintandet av Sodom och Gomorra med alla dess invånare, barn och gamla. För att inte tala om den enorma översvämningen på Noas tid då Gud lät miljoner människor drunkna, dränkandet av den egyptiska armén i samband med israeliternas flykt från Egypten, eller dödandet av alla förstfödda i Egypten. Och även i samband med Jesu återkomst och upprättandet av Guds rike på jorden kommer ett stort antal människor att dö...

Men sett med Guds ögon handlar det bara om ett tillfälligt avbrott, eftersom Gud kan och kommer att återbörda dessa människor till livet. Ingen av dem är förlorad. De kommer alla att uppstå igen vid ett senare tillfälle och kunna göra sitt val för att få evigt liv.

Sett ur Guds perspektiv blir således detta att ta någons (tillfälliga, fysiska) liv en helt annan sak än om vi människor gör det. När vi dödar någon så gör vi det i syfte att "göra slut på" den andra därför att den utgör ett hinder för oss. Vårt mål är att förinta en medmänniska. När Gud dödar så är det en del i hans strävan att ge alla - även den han dödar - evigt liv. Vi kan inte ge vårt offer livet tillbaka, men Gud både kan och kommer att göra det.

Vidare är det, när vi dödar någon - oavsett om det är en "fiende" i ett krig eller någon annan - en handling som uteslutande styrs av egoism. Individuell egoism eller kollektiv egoism. Vi handlar utifrån oss själva och i syfte att främja oss själva, vår familj, vårt folk, vårt land, vår religion, vårt politiska system, vår makt, våra pengar, vår välfärd...

I Guds agerande finns ingenting av detta. När Gud tillfälligt avbryter människors fysiska liv (genom krig, katastrofer eller andra ingripanden) är det inte för sin egen skull han gör det, utan därför att det på något sätt gynnar vår möjlighet att få evigt liv.

Gud är ande och liv, och vår fysiska tillvaro är för Gud ett redskap, ett verktyg, en tillfällig funktion, en del i den skapelseprocess som ska leda till att vi "föds" på nytt som hans avbilder, hans andliga likar. För oss fysiska varelser är det däremot det fysiska livet som är det enda verkliga, det enda viktiga. Gud har som mål att skapa sina avbilder, medan vi bara har som mål att främja våra egna intressen.

Eftersom vi har så helt olika utgångslägen för våra handlingar är det helt enkelt en omöjlighet att ta Guds agerande och flytta över det på våra mänskliga förhållanden och våra relationer till varandra och basera en etik på det. Det går inte att ta en andlig varelses etik och dess syn på fysiskt liv och fysiska förhållanden - den etik som styr ett andligt väsens agerande med fysiska livsformer - och överföra den till dessa fysiska livsformers inbördes relation.

Det var ett av skälen till att Gud "blev kött och tog sin boning bland oss" (Joh 1:14). I Jesus uppenbarade sig Gud, Guds väsen, Guds personlighet, överförd till våra mänskliga förhållanden. I Jesus tog Gud mänsklig gestalt för att utgöra en förebild för oss och visa hur en människa, om hon låter sig ledas av Guds ande, kan följa Guds vilja. I Jesu eget handlande och i hans ord finns den gudomliga etiken överförd till vår "nivå", så som den måste komma till uttryck i relationer mellan människor - inte mellan Skapare och skapelse - och formulerad på ett sätt som är fattbart för oss.

Genom Jesu förkunnelse finns således Guds etik framställd i ord för oss människor - dels i evangelisternas berättelser om Jesus, men främst i Jesu "bergspredikan".

Thor-Leif Strindberg


Läs även följande svar:
Martyrer och självmordsbombare
Vad är en martyr och hur ser man på martyrer enligt kristendomen? Är det någon skillnad på martyrer förr och nu? Kan man jämföra kristendomens martyrer med islams självmordsbombare?

Varför stoppar inte Gud allt lidande?
Om Gud är kärleken och om Gud är allsmäktig, varför ser han då inte till så att det blir slut på all ondska och allt lidande?

Teodicéproblemet
Hur kan en Gud, en god och kärleksfull Gud, skapa en värld som är så full av ondska och lidande, så full av olyckor, våld, krig, hat och tragik som vår - en värld där miljoner människor lever i ett dagligt, ständigt helvete?

Varför finns det krig i världen?
Varför skapade inte Gud oss människor goda så att vi inte krigade och förstörde utan såg till så att ingen behövde svälta istället?

Har Gud skapat ondskan?
Om människan kan välja ont måste det komma någonstans ifrån. Ondska kan inte uppstå ur intet. Om Gud är skaparen av allt, måste han ha tänkt de tankar vi tänker. Om vi tänker ont måste det komma från Gud. Alltså en ond gud.

Absurt om masslakt i bibeln
Enligt 2 Krön 13:17 ska judarna ha dödat en halv miljon israeliter i ett enda slag. Detta under en tid då det varken fanns kulsprutor, kanoner eller napalmbomber. Inte ens under hela andra världskriget stupade en sådan mängd soldater i något slag, inte heller under det amerikanska inbördeskriget.


Sök svar på fler frågor:

Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:

Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.

Om du vill stödja arbetet med Allt om Bibeln...