Svar: Fåren i "den här fållan" syftar på judarna. Jesus, som själv var av Juda stam, presenterade evangeliet om det kommande Gudsriket först för sitt eget folk. Men de förkastade både budbäraren och hans ord.
I liknelsen om de tio punden, liknar Jesus sig själv vid en man av förnäm släkt som far till ett land långt borta för att få kungavärdighet och sedan komma tillbaka:
"Men hans landsmän hatade honom, och när han hade farit skickade de sändebud som skulle säga: Vi vill inte ha honom till kung över oss" (Luk 19:14)
Vilka är då de andra fåren "som inte hör till den här fållan"? I hela bibeln talar Gud om Israels folk som "sina får". det finns aldrig någon antydan om att det uttrycket skulle syfta på hedningar. De här andra fåren är följaktligen Israels övriga stammar. I Matteus evangelium kan man läsa Jesu uppmaning till sina lärjungar:
"Gå inte in på hedningarnas område eller in i någon samaritisk stad. Gå i stället till de förlorade fåren av Israels hus" (Matt 10:6)
Aposteln Jakob riktade sig direkt till "Israels förlorade stammar" i inledningen till sitt brev:
"Från Jakob... till de tolv stammarna i förskingringen" (Jakob 1:1)
Israels tolv stammar utgjorde ett enat folk fram till kung Rehabeams regeringstid på 900-talet f Kr. Ledda av Jerobeam bröt sig tio stammar loss och bildade en ny nation som kallades Israel. De återstående två stammarna (judar och benjaminiter), som stannade under Rehabeams styre, bildade en nation som kallades Juda rike.
Sedan dess har Israels folk aldrig mera varit förenat.
På 600-talet före Kristus föll nordriket Israel för assyriska erövrare. Invånarna fördes bort i fångenskap och återvände aldrig mer. De blandades upp med de folk där de levde och spreds sedan genom folkvandringarna ut över världen.
År 70 var det så judarnas och benjaminiternas tur. Romerska arméer omringade Jerusalem, templet förstördes och invånarna fördes bort från Palestina och spreds ut över hela jorden precis som de övriga israeliska stammarna drygt ett halvt årtusende tidigare.
Men Jesu ord i Johannesevangeliet berättar om ett strålande lyckligt slut:
"Dem [de andra fåren] måste jag också leda och de kommer att lyssna till min röst. Så skall det bli en hjord och en herde" (Joh 10:16)
Om den dagen hade även den gammaltestamentligen profeten Hesekiel talat:
"Så säger Herren, Herren: 'Se, jag skall hämta Israels barn ut från de folk, dit de har vandrat bort. Jag skall samla dem från alla håll och föra dem in i deras land. Jag skall göra dem till ett enda folk i landet, på Israels berg. En och samma kung skall de alla ha. De skall inte mer vara två folk och inte mer vara delade i två riken [Israel och Juda]... De skall vara mitt folk och jag skall vara deras Gud" (Hes 37:22-23)
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|