BIBELNS BÖCKER

Bibeln är namnet på den tvådelade boksamling som utgör både den judiska och den kristna religionens heliga skrift. Dess första del, som vi kallar "Gamla testamentet", är judendomens heliga skrift. Dess andra del består av 27 skrifter på grekiska författade under det första århundradet av efterföljarna till den galileiske rabbin Yeshua (Jesus) som var verksam i Palestina åren 27-30 och av många ansågs vara den väntade kung ("messias" på hebreiska, "kristus" på grekiska) som de israelitiska profeterna för längesedan lovat skulle komma för att instifta ett nytt förbund mellan Gud och hans folk och upprätta ett evigt Gudsrike på jorden. Fyra berättelser om Jesu liv och undervisning, en redogörelse för den tidiga kristustroende församlingens historia åren 30-60, brev skrivna av dess ledare under samma tidsperiod samt en profetisk skrift om "ändens tid" fogades till den judiska bibeln. Kristendomens bibel kom därmed att bestå av två delar - de gamla hebreiska skrifterna ("Gamla testamentet") och de nya grekiska skrifterna ("Nya testamentet").

Nya testamentet (Det nya förbundets skrifter)

Matteusevangeliet - Markusevangeliet - Lukasevangeliet - Johannesevangeliet - Apostlagärningarna - Romarbrevet - Första korinthierbrevet
Andra korinthierbrevet - Galaterbrevet - Efesierbrevet - Filipperbrevet - Kolosserbrevet
Första thessalonikerbrevet - Andra thessalonikerbrevet - Första Timotheosbrevet - Andra Timotheosbrevet - Titusbrevet - Filemonbrevet - Hebreerbrevet - Jakobsbrevet
Judasbrevet - Första Petrusbrevet - Andra Petrusbrevet - Första Johannesbrevet
Andra Johannesbrevet - Tredje Johannesbrevet - Uppenbarelseboken

Kolosserbrevet

  • Författare: Paulus (hebreiskt namn Saul).

    Paulus föddes år 3 i Tarsus i Kilikien av judiska föräldrar och studerade för rabbi Gamaliel i Jerusalem. Han var tältmakare till yrket, ansluten till det fariseiska partiet och aktiv i de judiska förföljelserna av de första messiastroende åren närmast efter avrättningen av Jesus.

    Paulus (detalj av målning av Rembrandt)
    Efter en dramatisk upplevelse under sin färd till Damaskus för att angripa församlingen där blev han dock själv övertygad om att Jesus var Messias. Efter kontakter med urförsamlingen i Jerusalem började Paulus resa runt i Medelhavsområdet för att sprida nyheten om Messias ankomst - en missionsverksamhet som med några korta uppehåll pågick i närmare 20 års tid och sträckte sig från Mindre Asien till Grekland och slutligen till Rom.

    Paulus blev den jesustroende församlingens förste teolog. Som den grundligt utbildade fariseiske skriftlärde han var, förklarade och systematiserade han den kristna tron, främst med tanke på de ickejudar som inte kände till något om dess bakgrund i judendomen - och ofta inte ens hade en aning om vad titeln "kristus" - dvs "messias" - egentligen innebar.

    Under flera perioder satt han fängslad för sin verksamhet. Han avrättades slutligen genom halshuggning omkring år 65-66 under kejsar Neros förföljelser av de kristna efter den stora branden i Rom som de anklagades för att ha anlagt.

    Paulus skrev flitigt till de olika församlingar som grundats på grund av hans förkunnelse. Många brev har gått förlorade, men tretton av dem kom att bevaras av de olika mottagarna och kom slutligen att ingå i Nya testamentet.

  • Tillkomsttid: Ca år 61-62.

    Paulus skriver detta brev under sin tid i husarrest i Rom. Han har kommit dit som fånge sedan de judiska myndigheterna anklagat honom för orosstiftan och han begärt att bli förd till Rom för att få sitt fall prövat där.

    I Bibelns tidslinje kan du se vilka historiska händelser som bildar bakgrund till denna bok.

  • Innehåll:

    Ett bevarat brev som Paulus skrev till den messianska församlingen i Kolossai i Mindre Asien. Församlingen hade grundats av Epafras som troligen själv blivit omvänd sedan han hört Paulus predika i Efesus och sedan på eget initiativ startat församlingen i sin hemstad.

    Nu rådde en förvirrad situation i den huvudsakligen ickejudiska gruppen sedan vissa messiastroende judar undervisat att alla troende måste omskäras och hålla de mosaiska stadgarna. Dessutom hyste de en tro på änglamakter som de menade rådde över världen, en tro som även inbegrep vissa rituella och asketiska föreskrifter.

    Paulus redogör för Messias person och verk och förklarar att han fanns före skapelsen och deltog i den och därför står över allting skapat - även över änglarna. Med Messias som sin härskare behöver man varken frukta eller tillbe några andra väsen eller makter.


  • Om du önskar ytterligare fakta om personer, begrepp och företeelser, kan du skriva in det aktuella ordet här nedan och söka vidare bland svaren i Bibelfrågans arkiv.











    Copyright © Allt om bibeln